Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spitteler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5923
SpPtteler—Spondé.
5924
Spi’tteler, Carl, f. 1845, d. 1924.
Schweiz, diktare. Hans upplevelse av
antikens mytvärld har burit frukt i
prosadikten Promethevs und Epimethevs (1880—
81) och i eposet
Olympischer
Friih-ling (1900—04). Sin
egen utveckling har
han skildrat i
romanen Imago (1906, sv.
övers. 1923) och i
Meine friihesten
Er-lebnisse (1914). Han
tolkar helst
övermänniskoödenas ensamhet, ofta med
munter el. bitter
satir över massan,
men också barnets naiva levnadslust. S.
erhöll Nobelpriset i litt. 1919.
Spitzweg [sjpi’tsvech], Karl, f. 1808,
d. 1885. Tysk målare. Hans bilder skildra
främst humoristiska och idylliskt
romantiska bilder ur det småborgerliga
vardagslivet med en fr. fransk konst påverkad
teknik av ovanlig friskhet.
Spjutrockor (Trygo^idce}. En familj
E o eko r med framtill utdragna
bröstfenor och lång, pisksnärtlik stjärt utan el.
nästan utan fenor. En art finnes vid
västkusten.
Spjutstorp. Socken i Kristianstads län
(Ingelstads härad). 796 inv. (1932).
Spleen [splin] (eng. av grek, splen =
mjälte). Bet. mjältsjuka, blaserat svårmod,
livsleda.
SplendPd (lat. sple’ndidus}. Bet.
lysande, glansfull, utmärkt.
Sple’ndid isolation [— ajsåle’jsjon]
(eng.). Bet. lysande avskildhet. Uttryck för
Englands ställning till utrikespolitiken
mot slutet av förra seklet; i allm. bet.
obenägenhet att närmare sätta sig in i andras
förhållanden.
Splint. Den yttre, vattenrika, levande
delen av veden i ett träd i mots. till
kärnveden, som består av döda celler.
Splintborrar (Scoly’tus). Ett släkte
Barkborrar, som leva mellan barken
och veden på lövträd.
Split. Se Spalato!
Splitsa. Skarva ihop linor av stål el.
tågvirke genom att på särskilt sätt förena
kardelerna. Splitsar äro av många olika
slag, ss. kortsplits, långsplits, ögon-, kabel-,
lik- och wiresplits.
Splii’gen. Pass i Schweiz (kantonen
Graubiinden), förenande Hinter-Rheins
dalgång med Comosjöns, 2 117 m. ö. h.
Spohr [sjpår], Ludwig, f. 1784, d.
1859. Tysk tonsättare, violinist, som i sin
kompositionsstil ansluter till den äldre
tyska romantiken utan att dock släppa
kontakten med de stora klassikerna. Bl.
hans verk må nämnas operorna Faust
(1816) och Jessonda (1823, Sthlm 1826),
oratoriet Die letzen Dinge samt en mängd
kammarmusik m. m. S. var dessutom sin
tids mest eftersökta violinlärare. Led. av
Mus. ak.
Spoil-systemet. Se Jackson!
Spokane [spåke’jn]. Stad i n. v. U. S.
A. (Washington), med stor inlandshandel
med jordbruksprodukter, boskap m. m.
116 000 inv. (1930).
Spole. 1. Den nedre, luftfyllda delen av
mittpelaren i en fjäder. 2. Elektrisk
s. el. strömspole, detsamma som
solenoid.
Spole’to. Stad i mell. Italien (prov.
Pe-rugia), med betydande ruiner fr.
romartiden samt ståtliga kyrkor och palats fr.
medeltiden. 18 000 inv. (1921).
Spolie’ra (lat. spo’lia = rustningar,
byte). Bet. förstöra, plundra.
Spolmaskar (Asca^idce). En fam.
parasitiska Trådmaskar med tre papiller
(»läppar») kring munöppningen. Hanen
har baktill hakformigt böjd kropp. De
flesta s. leva i tarmkanalen hos
ryggradsdjur. Den viktigaste arten är den hos
människan förekommande A’scaris
lum-bricoi’des, som blir över 20 cm lång. Se
även Sp ringmask!
Spondé (grek. spondé’ios). I metriken
en versfot av två långa stavelser, vanl.
CARL SPITTELER.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
