Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5939
Stadsplan—Staffansvisan.
5940
är sekr. i kommunala nämnder samt
lämnar stadens myndigheter juridiskt biträde.
Stadsplan. Plan för en stads ordnande
och bebyggande. S. omfattar såväl
bygg-nadskvarter som allm. platser samt dessas
höjdlägen (gatuprofiler). Upprättandet av
s. åligger stadens byggnadsnämnd,
i Stockholm
stadsplanenämn-d e n med stadsplanekontoret
under stadsplanedirektören.
Sedan s. antagits av stadsfullmäktige,
måste den fastställas av Kgl. Maj:t, innan
den blir gällande. Jfr
Byggnadsordning!
Stadsrevisor. Kommunal tjänsteman, som
utför el. leder granskningen av stadens
räkenskaper.
Stadsrättigheter. SeStadskommun!
Stadsstyrelse. Myndighet i de (yngre)
städer, som ligga under landsrätt (d. v. s.
höra under häradsrätt). S. motsv.
magistraten i städer med egen rättsskipning.
I städer, som tillkommit före 1921, består
s. av ordf, och 2 led., i nyare städer av
kommunalborgmästare och 2
kommunalrådmän.
Stadsvapen. S., som förekommo i vårt
land redan på 1200-talet, hade urspr.
användning i sigill. Nya s. skola fastställas
av Kgl. Maj: t.
Stadsägobok. Se Fastighet!
Stael von Holstein [stal fånn]. Sv. adlig
ätt från slottet Holstein i Hessen-Nassau,
känd sedan 1400-talet. Tre grenar
upphöjdes i friherrligt stånd (1719, 1731 och
1788). 1. Erik Magnus S., f. 1749, d.
1802. Sv. diplomat. Ambassadör i Paris
1783 ställde sig S. vid
revolutionsutbrot-tet på revolutionärernas sida och
återkallades därför av Gustav III, efter vilkens
död han emellertid återvände till sin post
i Frankrike. Han avslutade 1793 och 1795
allianser mellan detta land och Sverige.
2. Anne Louise Germaine S.
(vanl. kallad »Madame de Stael»), f. 1766,
d. 1817. Den förres hustru, författarinna,
dotter till den fransk-schweisiske
finansmannen Necker. Sina olyckliga
erfarenheter av kärlek och äktenskap skildrar hon
i romanen Delphine
(1800; sv. övers.
1803—04), en
protest mot den
officiella moralen; hon
behandlar ett
likartat ämne i
Co-rinne (1807; sv.
övers. 1808—09).
Hennes resor i
Tyskland och
bekantskap med dess
ledande litterära
och filosofiska personligheter buro frukt i
ett arbete De VAllemagne (1810), som sökte
ställa den tyska kulturens friskhet och
själfullhet i verkningsfull motsättning till
den franska salongskulturen. Napoleon lät
förstöra hela uppl. och förvisa förf., som
sedan levde i landsflykt ända till hans fall.
Litt. till S. 2: H. Schuck: M. och M:e de
Stael (1905). J. Wickman: M:e de Stael
och Sverige (1911). Ida Boy-Ed: Madame
de Stael (1922).
Stafe’tt (fransk, estafette). 1. (Ridande)
ilbud; kurir. 2. Kort stav el. rulle, som
vid stafettlöpning överlämnas fr. löpare
till löpare. — Stafettlöpning,
kapplöpning mell. två lag, varvid varje löpare
springer med stafetten en viss sträcka och
överlämnar den till nästa man.
Staffage [-a’sj] (tyska staffieren =
ut-stoffera). Bifigurer (ofta på
landskapsmålningar o. dyl.).
Staffan. Församling i Gävle stad. 19 220
inv. (1932).
Staffan, egentl. Stenfiel. Stenfinn
(Stefanus). Tysk missionär, som
under 1000-talet skall ha verkat i Norrland,
särskilt i Hälsingland.
Staffansvisan. Julvisa, som fordom sjöngs
annandag jul, den helige Stefanus dag, i
Sverige till ära för »Norrlands apostel»
Staffan. Han säges där vattna sina fem
hästar vid skenet av »den ljusa stjärna»
(Arcturus). Det finnes ej något urspr.
samband mellan honom och den i Staffansvisan
förekommande S. stalledräng. Sångarna
voro ridande el. gående ungdomar, utklädda
till tre vise män, Herodes, hans knekt och
MADAME DE STAEL.
Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
