Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5955
Statens järnvägar—Statens offentliga utredningar.
5956
Ymer (sjösatt 1932, deplacement 4 330 ton’).
De bemannas av flottan.
Statens järnvägar (S. J.). Flera
årtionden senare än de stora europ.
industriländerna började sv. staten bygga
järnvägar. Den 30 april 1855 påbörjades
arbetena på Västra stambanan och i dec. 1856
togs den första bandelen
Göteborg—Jonse-red, i bruk för trafik. Arbetet leddes av
överste Nils Ericson. F. n. (1932) är S. J :s
sammanlagda längd 6 824 km, därav 431
km dubbelspåriga banor och 907 km
elektrifierade. Ytterligare 862 km äro under
elektrifiering och avses vara färdiga år
1934. Jfr Järnvägar, Elektriska
järnvägar! De viktigaste
delsträckorna av S. J. (året för deras fullständiga
öppnande för trafik inom parentes) äro:
Västra stambanan (1862; Stockholm—•
Göteborg, 459 km).
Södra stambanan (1864; Falköping—
Malmö, 341 km).
Nordvästra stambanan (1871; Laxå—
norska gränsen, 212 km).
Östra stambanan (1874; Katrineholm—
Nässjö, 197 km).
Norra stambanan (1881;
Stockholm—-Ange, 484 km).
Norrländska tvärbanan (1881;
Sundsvall—Ange—Bräcke—Östersund — norska
gränsen, 359 km).
Gällivare—Luleå (1895; 205 km).
Västkustbanan (Göteborg—Malmö;
inköpt från enskild järnväg 1896, 376 km).
Krylbo—Hallsberg—Mjölby (1900; 309
km).
Riksgränsbanan (1903;
Gällivare—norska gränsen, 222 km).
Bohusbanan (1909;
Göteborg—Strömstad; 181 km).
Stambanan genom övre Norrland (1913;
Bräcke—Karungi, 769 km).
Sveg—Hede (1924; 72 km).
Bollnäs—Orsa (1927; 122 km).
Brintbodarna-—Särna (1928; 155 km).
Vännäs—Stensele (1930; 168 km).
Inlandsbanan
(Kristinehamn—Gällivare; 1932 äro sträckorna Kristinehamn—
Sorsele, 928 km, och
Gällivare—Jokkmokk, 101 km, färdiga).
Till S. J. räknas även ångfärjelinjerna
Malmö—Köpenhamn (1900; 15 km),
Träl-leborg—Sassnitz (1909; 54 km) och
Hälsingborg—Hälsingör (andel i driften
sedan 1931; 3 km).
S. J. står under förvaltning av Kgl.
Järnvägsstyrelsen.
Litt.: Statens Järnvägar, 1906—1931,
minnesskrift i anledning av de sv.
statsbanornas 75-åriga tillvaro, utg. av Kgl.
Järnvägsstyrelsen (1931).
Statens krigsberedskapskommission. Se
Kristidskommissioner!
Statens livsmedelskommission. Se K r i
s-tidskommissioner!
Statens läroverk. Se Högre
allmänt läroverk!
Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt. Centralt ämbetsverk, lydande under
jordbruksdepartementet och med uppgift
att utskicka väderleksförutsägelser,
insamla och bearbeta uppgifter angående våra
klimatförhållanden och vattendrag m. m.
S. bildades 1919 genom sammanslagning
av Meteorologiska centralanstalten och
Hydrografiska byrån. Jfr Hydrografi!
Statens Museum for Kunst, vanl. kallat
Kunstmuseet. Danska statens
konstsamlingar i Köpenhamn, uppdelade
på trenne avdelningar, en för måleri och
skulptur, en för grafik och en för
skulp-turavgjutningar. Till den senare, som är
den främsta i Norden och som avser att ge
en överblick över skulpturens historia, tog
Julius Lange initiativet.
Statens normalskola för flickor. Högre
flickskola i Stockholm, grundad 1864
såsom övningsskola för Högre
lärarinneseminariets elever. Enl. 1927 års skolreform
omfattar s. n. 6-klassig folkskola
(övningsskola för seminariet), 7-årig normalskola
(med anknytning till folkskolans fjärde
klass) samt en 4-årig realskollinje för
flickor (med anknytning till folkskolans
sjätte klass).
Statens offentliga utredningar. Officiell
benämning på sv. statens kommitté- och
sakkunnigbetänkande. Dessa utges sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
