Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5959
Statistiska föreningen—Statsobligation.
5960
tistiska Tabellkommissionen
av 1756, ledes av en överdirektör. Byrån
utger bl. a. Statistisk Årsbok.
Statistiska föreningen. En år 1901
bildad förening för statistiker.
Statistiska kontor. Inrättningar för
insamling, bearbetning och offentliggörande
av siffermässiga uppgifter om sociala och
ekonomiska förh. Stockholm, Göteborg
samt flera ämbetsverk och större
affärsföretag ha egna s. k.
Stati’v (lat. stati’vus = stående). Bet.
ställning, stöd (för maskindelar, hamrar o
dyh).
Statoli’ter el. o t p 1 i’t e r. Hos lägre
djur förekommande organ, som reglera
kroppens balans och bestå av i vätskefyllda
blåsor liggande korn. Jfr
Båggångar-n a!
Sta’tor (lat. sta’re = stå). Beteckning
för den stillastående delen av en elektrisk
motor el. generator i mots. till r o t o r n.
Statosko’p (grek. stato’s = stående och
skope’in = se). Instrument, som anger ett
luftfartygs rörelse i vertikal led.
Statsform. Ett lands styrelseskick,
sådant det kan utläsas ur dess
författnings-lagstiftning och författningspraxis.
Försök att systematisera s. gjordes redan i
forntiden. Allmänt brukad är ännu den
grek, filosofen Aristoteles’
grundindelning i monarki (ex. Sverige,
England) och republik (ex. Frankrike, U.
S. A.). På grek, terminologi återgå också
beteckningarna demokrati (statsform,
där folkets stora massa har del av
makten) och aristokrati (där makten
ligger hos en minoritet). En modern
indelning är: parlamentariska
stater (ex. England, Frankrike, Sverige)
och i c k e-p arlamentariska (U. S.
A., Schweiz).
Statsfru. Hovdam, som tillhör
drottningens uppvaktning (under
överhovmäs-tarinnan, över hovfröknarna).
Statsförbund. Statsrättsligt reglerad
sammanslutning av två el. flera var för
sig suveräna stater? t. ex. tidigare
öster
rike-Ungern, Sverige-Norge. Med
förbunds-stat menas däremot en stat, vari de
inbördes självständiga men icke suveräna
delstaterna tills, bilda en suverän stat, t.
ex. U. S. A., Tyskland m. fl.
Statsförfattning. Se Grundlag!
Statsförmögenhet. Se
Nationalförmögenhet!
Statsgeolog. Tjänsteman vid
Sveriges geologiska undersökning.
Statsinkomster. Se Bevillning!
Statsisbrytare. Se Statens
isbrytarefartyg!
Statskalender. En av Vet. ak. årligen
utgiven systematisk förteckning över
statens ämbets- och tjänstemän m. m. S. har
under något olika namn utgivits sedan
1738. I ett bihang till s. upptagas de
personer, som erhållit ordnar, samt enskilda
institutioner av allmännare intresse.
Statskontoret. Centralt ämbetsverk
under finansdep. med uppgift att mottaga
och redovisa statsverkets inkomster och
bestrida dess utgifter, förvalta dess
fonder och ombesörja dess lånerörelse, att
årligen utgiva en översikt över statsverkets
särskilda utgiftsstater
(statsligga-r e n) o. dyl. S: s styrelse omfattar en
generaldirektör och 5
statskommissa-r i e r, vilka senare äro chefer för var sin
byrå inom s. — S. tillkom på 1600-talet
som en avdelning av Kammarkollegium.
Statskunskap. Vetenskapen om
staternas organisation och statslivets grunddrag.
— (Allmän) statslära, vetenskapen
om statens natur (räknas till
statskunskapen el. till filosofien). —
Statsvetenskap, sammanfattande benämning
å samtliga de vetenskaper, som behandla
någon sida av statslivet.
Statskyrka. Ett av staten underhållet
och reglerat kyrkosamfund. I. U. S. A.
har ej förekommit s., i Frankrike
avskaffades den 1905 och i Tyskland under den
omdaning, som åtföljde revolutionen 1918.
Statsminister. Se
Justitiestats-minister, Ministär!
Statsobligation. Andelsbevis i ett av
staten upptaget obligationsläp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
