Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkolsperioden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenkolsperioden—Stenos.
5979
över 90 % rent kol. övriga sorter hålla 74
—90 %. Dessutom finnas i s. dels olika
slag av kolväten, dels
»askbeståndsdelar», huvudsakligen ur omgivande
bergarter (lera, lerskiffer) samt vatten (för
sämre s. upp till 2O°/o)- S. kunna ur
teknisk synpunkt indelas i magra kol med
låg kolvätehalt, kort, ej sotande låga samt
till pulver sönderfallande koks, feta kol
med hög kolvätehalt, kort, lysande och
sotande låga och sammansintrande koks, och
g a s k o 1 samt flammande gaskol
med ännu högre kolvätehalt än de förra.
De magra kolen användas mest som
kamin-och värmeledningsbränsle, de feta dels i
koksverk (se Gasverk!), dels som
smi-deskol. Stenkolsbriketter, vilka
mest användas i ångpannor och som
hushållsbränsle, bestå av sammanpressad
sten-kolstybb (jfr Brikett!).
Världsproduk-tionen av s. behärskas av Amerika och var
1 410 mill. ton (1930). Den svenska
importen var 4 534 613 ton år 1931 till ett värde
av 69,5 mill. kr. S. bröts 1930 i 9 gruvor
i Sverige.
Stenkolsperioden el.
karbonperio-d e n. Geologisk period mellan devon- och
permperioderna. Under senare delen av s.
synes hela jorden ha haft ett jämförelsevis
likartat, varmt och fuktigt klimat och
varit täckt av stora skogar av trädartade
ormbunkar, fräken- och lummerväxter, i
vilka bl. a. stegocefaler levde. Högre
djur än groddjur och högre växter än
gym-nospermer funnos ej.
Stenkolstjära. Se Gasverk!
Stenkumla. Socken i Gotlands län
(Gotlands s. härad). 481 inv. (1932).
Stenkvista. Socken i Södermanlands län
(Österrekarne härad). 1 185 inv. (1932).
Stenkyrka. 1. Socken i Gotlands län
(Gotlands n. härad). 715 inv. (1932). 2.
Socken i Göteborgs och Bohus län (Tjörns
härad). 3 951 inv. (1932).
Stenman, a. b. Ang.
Järnmanufakturfabrik i Eskilstuna, etabl. 1860, bolag
sedan 1921, aktiekapital 3,6 mill. kr.,
årstillverkning 6,5 mill. kr.
Stenmurkla. Se Murklor!
Stenmård. Se M å r d a r!
5980
Stennötter el. elfenbensnötter.
Beteckning för fröna av palmsläktena
Coeloco’ccus och Phyte’~lephas.
Ste’no. Se Gorgoner!
Ste’no, Nicolaus, egentl. N i e 1 s
Steensen, f. 1638, d. 1686. Dansk
naturforskare, kat. biskop i Hannover, känd
dels för sina viktiga undersökningar inom
anatomien, dels som paleontologiens
grundare, i det att han påvisade vissa fossils
karaktär av djurdelar samt att de
fossilförande lagren avsatts i vatten.
Stenograf!’ (grek. steno’s = trång och
gra’fein — sxriva). hörkortad sxriit,
urspr. avsedd till ordagrant refererande av
tal, numera av större vikt som
tidsbesparande snabbskrift överhuvud (kontors-,
telefon- och antecknings-s.). Inom den
moderna s., som i mots. till antikens är en
bokstavsskrift, skiljer man på
geometriska system (cirklar och streck i olika
riktningar), som äro förhärskande i de
engelska och franska språkområdena och
k u r s i v a (tecknen best, av delar av den
vanliga skriftens bokstäver) i de
germanska och slaviska länderna. Som världens
mest spridda s.-system ansågs ännu vid
tiden för världskrigets utbrott det
geometriska eng. systemet Pitman, vilket dock
senare överflyglats av det »halvkursiva»
eng.-amer. systemet Gregg.
Systemsplittringen har i vissa länder föranlett
enhets-strävanden; i Tyskland, Italien, Ungern
och Tjeckoslovakien ha införts statliga
»enhetssystem» i anslutning till tysken
Gabelsbergers grundläggande
kursiva system. I Sverige användes
geometriska system redan på 1600-talet. 1855
översattes Gabelsbergers system, som vann
en viss spridning (i riksdagen 1856—1926)
men senare undanträngdes av nyare
system. En liknande utveckling undergick
tysken A r e n d s 1880 översatta system
(i riksd. sedan 1888). Det numera ledande
sv. systemet offentliggjordes 1892 av O. W.
M e 1 i n (i riksd. sedan 1896). Litt.: O.
W. Melin: Stenografiens historia (2 bd,
1927—29).
Stenos [-å’s] (grek.). Bet. trång.
Förträngning av kanaler el. mynningar t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
