Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiebel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5991
Stiftelsen för Sverige och kristen tro—Stilla havet.
5992
Stiftelsen for Sverige och kristen tro.
En i Stockholm 1915 inrättad stiftelse för
kristlig och fosterländsk
upplysningsverksamhet.
Stiftelsen Kronprinsessan
Margaretas minnesfond. Se
Kronprinsessan Margaretas
minnesfond!
Stiftelsen Lars Hiertas minne.
Stiftelse, grundad 1878 genom donation av
Lars Johan Hiertas änka, fru
Vilhelmina H., f. Fröding, med uppgift att
verka för mänskligt framåtskridande
genom understöd åt gagnande upptäckter och
uppfinningar samt socialt-frisinnade
reformer. Jfr Arbetsstuga!
Stiftsband. Prästmans bundenhet vid
det stift, där han vunnit inträde i
prästämbetet. Numera gälla flera undantag fr. s.
Stiftsjungfru el. stiftsfröken.
Ogift kvinna, inskriven i Vadstena adliga
jungfrustift.
Stiftsmöte. Sammankomst av präster
cch lekmän för rådplägning rörande
stiftets kyrkliga angelägenheter. S. är icke i
lag föreskrivet. Jfr Prästmöte!
Stiftsnotarie. Enl. riksdagsbeslut 1928
benämning på tjänsteman hos domkapitlen
i Uppsala och Lund.
Stiftsnämnd. En vid 1932 års riksdag
och kyrkomöte beslutad institution för
varje stift med kontrollbefogenheter
beträffande förvaltningen av de ecklesiastika
domänerna. Varje s. skall bestå av 5 led.,
2 utsedda av domkapitlet och 3 av Kgl.
Maj :t. Led. skola äga insikt i lantbruk och
skogsdrift. Besvärsinstans över de 12 s.
är Kgl. Maj: t (Regeringsrätten). Den
omedelbara kontrollen över pastoratens
sätt att sköta den nämnda förvaltningen
utövas av de genom 1925 års
boställslag-stiftning inrättade ecklesiastika b
o-ställsnämnderna. Jfr K y r
ko-egen d o m!
Stiftssekreterare. En år 1928 införd
benämning på konsistorienotarie.
S. äger reservationsrätt vid domkapitlets
beslut.
Stigbygeln. Se Öra!
StPgma, plur. s t i’g m a t a (grek.).
Bet. märke, tecken. — Stigmatis
e’-r i n g, genom självsuggestion åstadkommet
framkallande av sår, motsv. dem Kristus
erhöll vid korsfästelsen.
Stigsdotter, Barbro, 1500-talet.
Enl. traditionen Arent Perssons hustru,
som räddade Gustav Vasa undan sin man
och den danske fogden. Hennes minne är
hugfäst genom en minnessten i
Lodstöpar-bo, rest 1907.
Stigsjö. Socken i Västernorrlands län
(Ångermanlands s. domsagas tingslag).
2 045 inv. (1932).
Stigtomta. Socken i Södermanlands
län (Jönåkers härad). 2 008 inv. (1932).
Sti’klastad. Gård ■ i Nord-Tröndelag
fylke (Verdal), Norge. Vid S. stod enl.
traditionen den 29 juli 1030 det slag, i vilket
Olov den helige stupade.
Stil (lat. sti’lus = skrivstift,
skrivsätt). En säreget utbildad form för
tolkandet av ett innehåll. Ordet kan
uppfattas konsthistoriskt (gotisk,
renässans-, gustaviansk), estetiskt
(ironisk, sentimental, fantastisk, fantasirik,
ofta utan attribut för att beteckna en
avgjord egenart), socialt (allmoge-,
herrgårds-) , språkligt (högre, lägre;
talspråks-, skriftspråks-), yrkesmässigt
(fack-, t. ex. vetenskaplig, populär), som
kalenderterm (gamla, nya stilen),
som boktryckarterm (kursiv,
spärrad).
Stile’tt (it. stiletto, fransk, stylet}.
Ett slags liten dolk.
Stilise’ra. Bet. ge form åt, avfatta; i
målarkonst och skulptur: ombilda
individuella naturformer till regelbundna typer. —
Stilist i’k, vetenskapen om den
språkliga stilen, stillära.
Stilla havet el. Stora oceanen,
Söderhavet (eng. Pacific Ocean). Det
största och djupaste av världshaven.
Gränser och indelning. Som
en ofantlig bukt breder S. ut sig mellan
Amerika, Asien, Australien och Antarktis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
