- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XI. Sackville-Stråke /
5995-5996

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5995

Stille—Stinksländor.

5996

världens största hav, där själva avstånden
verka hämmande på sjöfarten. Numera
befinner sig dock Stillahavstrafiken i mycket
raskt uppsving. Härtill medverka en hel
rad omständigheter: Panamakanalens
öppnande, Australiens, Nederländska Indiens
och Japans genom världskriget
åstadkomna starka ekonomiska frammarsch och
frigörande fr. Europa, användningen av
billig ostasiatisk arbetskraft och ej minst
stenkolens ersättande med oljebränsle,
vilket gör sjöfarten vida mera oberoende av
tätt liggande bränslestationer. Litt.:
Birger Mörner: Söderhavet (1923).

Stille, Arthur Gustaf Henrik,
f. 1863, d. 1922. Prof, i historia i Lund
sedan 1909. Han har utgivit talrika arbeten
rörande Karl XII:s historia.

MAURITZ STILLER.

Fotografi.

StiTleben [sjtiTL]
(tysk, still = rörlig
och Leben = liv). Se
Nature morte!

Stiller, M a
u-r i t z, f. 1883, d.
1928. Filmregissör
av finl. härkomst,
under sina sista år
verksam i
Hollywood i Kalifornien.
Bl. hans filmer kan
nämnas Gösta
Ber-lings saga (1924).

Stillhalteavtal. Se Kris, sp. 3642!

Stilmetall. Metall-legering av omkr. 75
p/o bly, 23 o/o antimon och 2 o/o tenn. S.
har en smältpunkt av omkr. 325° och
användes till gjutning av trycktyper.

StiTtje (holl. stilte = stillhet). Bet.
vindstilla.

StPlus el. stylus (lat.).
Skarpspet-sad metallgriffel, varmed mau under
antiken skrev på vaxtavlor. S. kunde även
användas som dolk.

Stim. Förk. för Svenska
tonsättares internationella
musikbyrå.

Stimson [stPmson], Henr y, f. 1867.
Nordamer. politiker. S. var först
affärs

man, blev krigsminister i Tafts ministär
1911—13, och sändes av Coolidge till
Nicaragua 1927 för att bilägga oroligheterna
där. Samma år blev han guvernör på
Filippinerna och blev 1929 utrikesminister i
Hoovers kabinett. I denna egenskap har
han företrätt Förenta Staterna vid flera
internationella konferenser, bl. a.
nedrust-ningsförhandlingarna och
Lausannekonfe-rensen 1932.

Stimula’ns, plur. s t i m u 1 a’n tia
(lat. stimula’re = sporra, egga). Bet.
ret-medel; eggande, livande medel. — S t i m
u-1 e’r a, uppigga.

Stimula’ntia el. e x c i t a’n tia. Se
Stimulans!

Sti’mulus. Se Behaviorism!

Sti’nde, Julius Ernst
Wilhelm, f. 1841, d. d. 1905. Tysk förf.,
populär genom sina humoristiska skildringar
av urborgerligt familjeliv, t. ex.
Buchhol-zens in Italien (»Borgarfolk på resa», 1885,
3:e uppl. 1910) och Die Familie Buchholz
{»Borgarfolk» 1885—87).

Stinkbrand. Se Sotsvampar!

Stinkdjur. Se Skunk!

Stinkflyn. Se
Sköldskinnbag-gar!

Stinkkalk. Detsamma som o r s t e n.

Stinknäsa. Förr benämning på alla
stinkande nässjukdomar, således även på
syfilis och varbildning i bihålorna.
Numera avses med s. en nässjukdom, där
nässekretet torkar fast på den förtvinade
slemhinnan och bildar stinkande skorpor.
Behandlingen består i näsans noggranna
rengöring med sköljningar el. tamponad
samt i paraffininjektioner under
slemhinnan.

Stinknäva. Sv. namn på Gera’nium
robertia’num.

Stinkpadda. Se Paddor!

Stinksländor {Chryso’pidai}. En fam.
stundom illaluktande Nätvingar med
grön kropp och stora, grönådriga vingar.
Larverna leva av bladlöss och äro därför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/11/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free