Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stinksvamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5997
Stinksvamp—Stjernstedt-Nordströni.
5998
nyttiga. De viktigaste sv. arterna tillhöra
släktet Chryso’pa.
Stinksvamp, liksvamp el.
stinkmurkla (Pha’llus impudi’cus). En art
Buksvampar, som först är dold i
marken och liknar ett hönsägg, men sedan
skjuter upp en omkr. 15 cm hög
fruktkropp med ett starkt illaluktande,
grön-slemmigt sporlager i toppen.
Stinksyska. Sv. namn på Sta’chys
sil-va’tica.
StBnnes, Hugo,
f. 1870, d. 1924.
Tysk
industrimagnat, bildare av den
jättelika s. k.
»Stin-neskoncernen». Efter hans död gick
densamma snart sin
upplösning till
mötes.
Stins. Vanlig förk.
av ordet s t
a-t i o n s i n s p e
k-t o r.
HUGO STINNES.
Fotografi.
Sti’pa. Växtsläkte (fam. GramPnece)
med ett hundratal tropiska och subtropiska
arter. En mycket sällsynt art finnes i
Sverige näml. H. penna’ta
(Fjädergräs) med över 25 cm långa, fjäderlika
borst på skärmfjällen. Den nordafrikanska
8. tenaci’ssima (jfr Espartogräs!)
användes till pappersframställning.
Stipe’ndium (lat.). Penningunderstöd
för studier, resor, forskning m. m. — S t
i-p e n d i a’t, innehavare av s.
Stipler. Se Blad!
Stipule’ra (lat. stipula’ri). Bet.
bestämma, avtala. — Stipulatio’n,
bestämmelse (enl. kontrakt).
Stirling [sto’l-], James, f. 1692, d.
1770. Eng. matematiker, som bl. a.
angivit en del viktiga summationsformler.
Stirling [stoT-]. 1. Grevsk. i mell.
Skottland. 2. Huvudstad i S. 1 med ett
berömt fäste av okänd ålder, viktigt i de
skotska konungarnas historia. 21 000 inv.
(1926).
Sti’rner, Max. Författarnamn för
Johann Kaspar Schmidt, f. 1806,
d. 1856. Tysk filosof, som utdrog de
yttersta teoretiska och etiska
konsekvenserna av en absolut egoistisk livsåskådning.
Stjedrin. Förf.-namn för M. J. Salt
y-k o v.
Stjerna, Knut Martin, f. 1874, d.
1909. Historiker. Han har utgivit
arbeten om folkvandringstidens historia på
grundval av omfattande arkeologiska
undersökningar.
Stjernberg, Nils Fredrik, f. 1873.
Prof, i straffrätt och juridisk encyklopedi
vid Stockholms högskola sedan 1906.
Stjerne, Johan Oscar
Olsson, f. 1873, d. 1917. Skald, bördig fr.
Värmland. Hans ämnesval framgår av
namnen på diktsamlingarna, såsom Sol och
snö (1906), Hemfolk och hemlåt (1909),
Sångerna om hemmet (1911). Många av
hans dikter äro skrivna på dialekt.
Stjernfors-Ställdalen, a. b. Bolag i
Bredsjö, Örebro län, med flera järnbruk,
sågverk och sulfitmassefabrik samt
pappersbruk, grundat 1896, aktiekapital 3 mill.
kr. Årstillverkning 2 000 standard
trävaror, 12 000 ton sulfitcellulosa och 8 500
ton papper till ett totalvärde av c:a 5 mill.
kr.
Stjernstedt-Nordström, Maria
(Marika) Sofia
Alexandra, f.
1875. Förf.,
tidigare med
författarnamnet Mark
S t e r n. Bl.
hen-aes romaner märkas
Gena (1908),
Världen och stjärnorna
(1920), Ullabella
(1922), Fröken
Li-win (1925) och den
s j älvbiografiska
skildringen Mitt
och de mina (1928; del II, Adjö min gröna
ungdom, 1930). Hon har dessutom bl. a.
skrivit en krigsbok: Frankrikes själ
(1916). Hennes styrka torde ligga i
analy
MARIKA
STJERNSTEDT-NORDSTRÖM
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
