Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms rederi a. b. Svea - Stockholms rådhus - Stockholms skofabrik, a. b. - Stockholms slott - Stockholms spårvägar, a. b. - Stockholms stadsbibliotek - Stockholms stads brandförsäkringskontor - Stockholms stads gatunämnd - Stockholms stadshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6013
Stockholms rådhus—Stockholms stadshus.
6014
största varv, a. b. Finnboda Varv. S.
ägdes under många år av
Wallenbergkoncer-nen (a. b. Investor) men köptes 1927 av
Torsten Kreuger-gruppen (Sydsvenska
banken).
Stockholms rådhus. Fr. 1200-talet låg S.
r. vid Stortorget, där Börshuset nu ligger,
och senare, fr. 1732, användes det s. k.
Bondeska palatset vid Riddartorget som
sådant. Det nuv. S. r., ämbetsbyggnad för
magistraten, rådhusrätten,
förmyndarkammaren o. rådhusarkivet, ligger vid
Scheele-gatan på Kungsholmen och uppfördes 1911
—15 efter ritningar av Karl Westman i en
nationell, om våra vasaborgar
påminnande stil.
Stockholms skofabrik, a. b. Bolag i
Stockholm, grundat 1890, aktiekapital 1,35
mill. kr., årstillverkning 5 mill. kr.
Stockholms slott. Det älsta slottet,
grundat ung. samtidigt med staden, låg på
det nuvarandes plats. Anläggningens
viktigaste delar utgjordes av Adelshuset och
kärntornet Tre Kronor, så benämnt efter
takprydnaden. Gustav Vasa, Erik XIV
och framför allt Johan III om- och
tillbyggde slottsanläggningen, som därvid fick
rika renässanspartier. Jean de la Vallée
och N. Tessin d. ä. knöto sedan sina namn
till anläggningen, men först N. Tessin d.
y. fick 1692 av Karl XI i uppdrag att
genomgående omdana slottet. Franska
konstnärer inkallades, och arbetet påbörjades,
men när nordlängan stod färdig, utbröt
1697 en allt förödande eldsvåda. Därmed
fick Tessin tillfälle att komponera en helt
ny slottsanläggning, och ritningarna till
denna godkändes redan 21 juni s. å. Det
nuv. S. s., en monumental anläggning med
drag från it. barock och fransk klassicism,
började så resa sig. Dess huvudfasad
vetter liksom Slottsbacken åt s., dess ståtliga
norra uppfart, Lejonbacken, bildar fond åt
Norrbro. Efter Tessins död 1728 leddes
arbetet av hans son Karl Gustav T. samt
K. Hårleman, och 1754 kunde
kungafamiljen inflytta. I interiörerna, vars stil går
från rokoko till empire, medverkade bl. a.
Masreliez, Rehn, K. F. Adelcrantz och A.
Nyström jämte den inkallade franska
konstnärskoloni, som blev av så
genomgripande betydelse för sv. konstliv. —
Tessin d. y. hade gjort upp vidlyftiga planer
för slottsomgivningens ordnande, vilka
dock ej genomfördes. Uppfarten vid
Lejonbacken ordnades först av P. A.
Nyström, och där uppställdes de redan 1702
—1704 av Bernard Foucquet utförda
lejonen. Litt.: A. Lindblom: Stockholms slott
genom seklerna (1926).
Stockholms spårvägar, a. b. Trafikbolag
i Stockholm, bildat 1915, aktiekapital 31,5
mill. kr., antal anställda över 4 000, antal
resande 137,3 mill. år 1931. S. övertog 1928
den av Stockholms centrala omnibuss-a. b.
drivna rörelsen. Bussarna befordrade 1931
över 42 millioner resande. S:s tillgångar
uppgingo 1931 till 79 mill. kr.
Stockholms stadsbibliotek. Kommunalt
bibliotek i Stockholm, åstadkommet genom
medel ur »Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse» samt anslag av stadsfullmäktige
och uppfört efter ritningar av Gunnar
Asplund. Biblioteket öppnades våren 1928
och omfattar 282 000 band.
Stockholms stads brandförsäkringskontor.
Försäkringsanstalt i Stockholm, grundad
1746, som handhaver brandförsäkring av
fast egendom inom huvudstaden. S.
förfogade 1931 över tillgångar på 96,4 mill. kr.
S. grundfond, den s. k. allmänna fonden,
uppgick till 34,7 mill. kr.
Stockholms stads gatunämnd.
Kommunal myndighet, som handhar
förvaltningen av huvudstadens allm. platser med
tillhörande anläggningar, dess
renhållnings-och brandväsende, samt handlägger
ärenden angående trafik och belysning i
anslutning till gatuväsendet.
Stockholms stadshus. Byggnad
innehållande lokaler för stadens representation
och förvaltande myndigheter, belägen å
den s. k. Eldkvarnstomten på
Kungsholmen mellan Riddarf järden och Klaraviken.
I en tävlan, som avsäg ett rådhus för
staden, hade Ragnar Östberg vunnit priset,
men då det senare beslöts om uppförande
av ett särskilt stadshus, uppdrogs i st.
detta åt honom. Efter omarbetade
ritningar uppförde han detta 1911—23. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
