Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stratosfär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6047
Stratosfä’r—Strejk.
6048
Stratosfä’r (lat. stra’tum = skikt och
grek. sfa’ira = klot). Beteckn. för de övre
delarna av atmosfären, i vilka ständig
vindstilla och konstant temperatur råder. S.
begränsas nedåt av det s. k. atmosfäriska
spärr skiktet, vars höjd växlar från 5—16
km över jorden. Uppåt är dess begränsning
obestämdare och mindre känd. Luftlagret
under spärrskiktet kallas t r o p o s f
ä’-r e n; där härska vindarna och
temperaturen sjunker med tilltagande höjd över
marken.
Stratton-Porter [straettn på’te], G e n e,
f. 1868, d. 1924. Amerik. förf, av
romantiska naturskildringar, till exempel
Freckles (1916; Fräkne, 1916) och Music
of the wild (1910; Vildmarksmusik, 1916).
Stra’tus. Se Moln!
Straubing [sjtra’o-]. Fabriksstad i
Tyskland i ö. Bayern. 24 000 inv. (1925).
Straus [stjtra’os], Oskar, f. 1870.
österr. kompositör, främst känd för musik
till operetter, däribl. En valsdröm (1907,
Sthlm 1908) och Inkognito (1914, Sthlm
1916).
Strauss [sjtra’os]. I. 1. J o h a n n S. d.
ä., f. 1804, d. 1849. Österr. tonsättare,
berömd för sina Wienvalser. 1825
grundade S. en dansorkester för vilken han
skrev denna dansmusik. Hans rykte
fördunklades dock snart av sonens. 2. J
o-h a n n S. d. y., f.
1825, d. 1899. Den
förres son, österr.
tonsättare, med
vilken Wienvalsen når
sin högsta
utveck-ring. Av hans många
världsberömda
valser må blott
nämnas An der schönen
blauen Donau,
Wie-nerblut, Kunstler-leben, Geschichten
aus dem Wiener-
Wald m. fl. Bl. hans ännu i dag mycket
uppskattade operetter märkas Läderlappen
(1874, Sthlm 1875) och Zigenarbaronen
(1885, Sthlm 1886). II. David
Friedrich 8., f. 1808, d. 1874. Tysk teolog. I
sitt 1835 utgivna arbete Leben Jesu
menade sig S. kunna påvisa, att Jesu historia
är en samling myter. Hans sista arbete
Der alte und der neue Glaube (1872)
förkunnar en ateistisk materialism. III.
Richard S., f. 1864. Tysk tonsättare
och dirigent, en av förgrundsfigurerna
inom den nuv. tyska tonkonsten. Som
hans originellaste och historiskt mest
betydelsefulla verk må nämnas operorna
Salome (1905, Sthlm 1908), Elektra (1908),
Rosenkavaljeren (1911, Sthlm 1920),
Ariad-ne på Naxos (1912, Sthlm 1926) och Die
Frau ohne Schatten (1919), de symfoniska
dikterna Tod und Verklärung och Till
Eu-lenspiegels lustige Streiche m. fl., en rad
sånger samt körverken Wanderers
Sturm-lied och Deutsche M otett en. Som dirigent
har S. vunnit framgångar såväl i Europa
som Amerika. Han var 1919-—24 ledare
av statsoperan i Wien. Led. av Mus. ak.
Stravi’nskij, I gor Feo do r o vi tj, f.
1882. Rysk modernistisk tonsättare och
en av ledarna för den »nya musiken»,
sedan före världskriget bosatt i Paris. Bl.
S:s kompositioner märkas orkesterverk,
kammarmusik, baletter (Eldfågeln och
Pul-cinella, Sthlm 1927 samt Petruschka, Sthlm
1932), operor (Näktergalen) och sånger.
Stre’ber (tysk, streben = sträva).
Person, som främst eftersträvar att komma
sig upp utan att vara nogräknad om de
medel han använder.
Streck. 1. Vinkelmått å en kompass,
motsvarande V32 av kompassens omkrets,
d. v. s. 11 grader 15 minuter el. mycket nära
Vs radian. De olika kompasstrecken
benämnas nord, nord till ost, nordnordost,
nordost till nord, nordost, nordost till ost, o. s.
v. 2. Vinkelmått, särsk. använt inom
militärväsendet, motsvarande Vesoo av
omkretsen, el. i det närmaste 1/1000 radian; el. också
Voioo av omkretsen (n y s t r e c k).
Street [strit] (eng.). Bet. gata.
Strehlenau, Nikolaus Niembsch
Edler von. Se Niembsch!
Strejk (eng. strike = slå till).
Arbets-nedläggelse av alla el. flertalet arbetare vid
ett el. flera företag. S. är arbetarsidans
förnämsta maktmedel vid konflikter på
ar
JOHANN STRAUSS
D. Y. Kolteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
