Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridsgaser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6051
Stridsropet—Strindberg.
6052
STRIDSVAGN, konstruerad för gång både på
land och i vattnet (amfibietank).
Fotografi.
Gasbeläggnin g kan utföras genom
gasblåsning, gasbeskjutning och
bombfällning eller utblåsning från flygplan. G a
s-blåsningen kom först till användning
under världskriget och skedde så att s. vid
lämplig vind och väderlek, varav deras
verkan är mycket beroende, utsläpptes ur
till fronten framförda behållare.
Sedermera användes främst
gasbeskjutning med artilleri eller ibland
gaskastare. Överraskning är därvid lättare att
åstadkomma. För ernående av verkan är
dock ammunitionsåtgången betydande,
vilket inskränker användbarheten under
rörligt krig. För att effektivt nedgasa en kvkm
med difosgen erfordras t. ex. 10 000
granater av vanlig fältkanonkaliber (7,5 cm),
sammanlagt vägande 90 ton. G a s b
e-läggning från flygplan
torde främst komma till användning mot mål
bakom fronten. Vidsträckta mål kräva
därvid en stor mängd bombplan. För att med
försvinnande gas belägga en kvkm fordras
nämligen 33 flygplan medförande vardera
1 tons bomblast. Till jämförelse må
nämnas att Stockholm utan förorter upptar en
yta av 40 kvkm. Litt: Flyg och gas,
nummer 6 av Ny Militär Tidskrift (1932);
Edholm och Dahlgren: Stridsgaser och rök,
(1926). F. C. Endres: Gaskriget (1928).
Civilbefolkningens skydd mot gasanfall
AUG. STRINDBERG.
Ungdomsporträtt.
från luften (upplysningsskrift utg. av Sv.
Röda korset, 1929).
Stridsropet. Frälsningsarméns tidning i
Sverige, utg. sedan 1883, veckotidning fr.
1886.
Stridsvagn. Redan under antiken funnos
s. i form av stora, pansrade hästdragna
vagnar, vanl. med liar fästa vid hjulen och
besatta med bågskyttar och spjutbärare.
De användes särsk. i de assyriska och
babyloniska, men även i de egyptiska och
persiska härarna. — Den moderna s.
el. pansarvagnen är ett pansrat
motorfordon, beväpnat med kanoner och
kulsprutor och med stor framkomlighet i
terräng, grundad på användning av
kedje-band i st. f. hjul. Den uppfanns under
världskriget av den eng. ingenjören R. E.
Crompton (f. 1845) och kallas ofta med det
eng. namnet tanks [tsenks]. I sv. armén
ingår en s.-bataljon vid I 2. Se bilder å
denna och föreg. sida!
Strikt (lat. stri’ctus). Bet. sträng,
noggrann.
Striktu’r (av lat. stri’ngere =
sammansnöra). Medicinsk term; bet. förträngning
av en kanal, så att genomgången försvåras
(t. ex. matstrupen, urinröret).
Strindberg. 1. Johan August S., f.
1849, d. 1912. Sveriges främste dramatiker,
en av den moderna litt: s mest betydande
förf. Hans författarskap är oerhört rikt
och omfattar de
flesta diktarter. Hans
livsuppfattning
liksom hans
konstnärliga program ha
ofta växlat. S:s
bestående insats i sv.
litt. är, att han
skapade ett levande sv.
drama, bröt väg för
en sv. naturalism
med samhällskritisk
tendens och
grundläde en enkel,
na
turlig, berättande prosastil, som blivit
förebildlig inom roman och novell. Efter
några mindre betydande dramatiska
försök i äldre stil skapade S. sitt märkliga,
revolutionärt trotsiga historiska ungdoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
