Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6055
Stringendo—Strobosko’p.
6056
och Legender (1898). Tillfrisknad grep
han sig åter an med ett omfattande
författarskap, som visar inflytande från
nyare romantiska och symbolistiska
riktningar. Sjukdomsperiodens erfarenheter
och den återvunna religiositeten speglas i
trilogien Till Damaskus (1898—1904),
dubbelskådespelet Vid högre rätt (1889), som
handlar om den onda viljan och dess
straffande, det poetiska »passions»-stycket Påsk
(1901) m. fl. verk. S. upptog på nytt den
historiska dramatiken men förfor ytterst
godtyckligt i behandlingen av historiska
fakta; hans bästa stycke torde vara Gustaf
Vasa (1899). Av hans senare
symbolistiska dramatik märkes det
expressionistiska Ett drömspel (1902), som i växlande,
skenbart osammanhängande bilder tolkar
människolivets kval, och Spöksonaten
(1907). En dyster bild av förhållandet
mellan man och kvinna i ett olyckligt
äktenskap tecknar S. i det skakande
dubbeldramat Dödsdansen (1901). S.
återvände under sina senare år till sin tidigare
demokratiska ståndpunkt och visade sin
polemiska förmåga mot litterära motståndare
och fiender i sina sista arbeten, bland
vilka nyckelromanen Svarta Fanor (1907)
väckte stark förtrytelse; bland hans
polemiska skrifter märkes även Tal till
svenska nationen (1910), som angriper
kulturella, politiska och litterära förhållanden.
I prosaberättelsen återvände S. mot slutet
av sitt liv till skärgårdsskildringen,
Fagervik och Skamsund (1902). Sina
egendomliga religiösa och vetenskapliga
funderingar nedlade han i En blå bok (1907—
1908). S:s samlade skrifter
(nationalupp-lagan omfattande 55 band) äro utgivna
med kommentarer av J. Landquist
(1912—-20; otryckta skrifter ha utg. i två band
1918—19). 2. Tore S., f. 1882. Den förres
kusins son, bildhuggare, medaljgravör. Bl.
hans arbeten märkes Järntorgsbrunnen i
Göteborg. Litt.: till S. 1. H. Esswein: Aug.
Strindberg (1909). R. Zetterlund:
Bibliografiska anteckningar om Aug. Strindberg
(1913). A. Paul: Strindbergsminnen och
brev (1915). N. Erdmann: Aug. Strindberg
(1920). A. Lundegård: Strindbergsminnen
(1920). E. Hedén: Strindberg (1921). F.
Falkner: Strindberg i Blå tornet (1921). A.
Engström: Strindberg och jag (1923). M.
Lamm: Strindbergs dramer (fr. 1924). B.
Mörner: Den Strindberg jag känt (1924).
G. Lindblad: Strindberg som berättare
(1924). K. Smirnoff: Strindbergs första
hustru (1925). A. Paul: Min
Strindbergs-bok (1930). J. Mortenson: Strindberg som
jag minns honom (1931). Harriet Bosse:
Strindbergs brev till Harriet Bosse (1932).
Stringendo [-djä’ndå] (it. av lat.
stri’n-gere = åtdraga). Förk. s t r i n g.
Musikalisk föredragsbeteckning för ett efter
hand allt snabbare tempo.
Stringe’ns (lat. stri’ngere — åtdraga,
hopsnöra). Bet. klarhet, sträng
följdriktighet. — S t r i n g e’n t, strängt
följdriktig, bindande.
Strinnholm, Anders Magnus, f.
1786, d. 1862. Historiker, mest känd
genom sitt arbete Svenska folkets historia (5
band, 1834—54), som sträcker sig till år
1319. Led. av Sv. ak., Vet. ak. och Vitt.,
hist. o. ant. ak.
Stripa. Gruvfält i Örebro län
(Guld-smedshyttans socken) med betydande
brytning av järnmalm.
Stripakonflikten. En arbetskonflikt vid
Stripa gruvfält, som vid riksdagen 1926
gav upphov till en strid mellan den dåv.
socialdem. regeringen och riksdagens
borgerliga partier rörande tillämpningen av
riksdagens direktiv för statens
arbetslös-hetshjälp. Utgången av S. föranledde
ministären Sandlers avgång i juni 1926.
Stritar (Homo’ptera). En grupp
Halvvingar med främre vingarna antingen
helt läderartade el. helt hinnartade,
trele-dad, långt bakåt fäst snabel och stort
huvud. S. leva av växtsafter. Den
viktigaste familjen är Cica’didoe (S å n g s t r
i-tar), vars hanar ha en stark ljudapparat
å undersidan. Till s. höra även L y k
t-stritar och Puckelstritar.
Strix (lat.). Bet. uggla. Sv. illustrerad
skämttidning, utg. 1897—1924 av Alb.
Engström. Den sammanslogs 1924 med
Sön-dags-Nisse till Söndagsniss e-S t r i x.
Strobosko’p (grek. strobe’in = snurra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
