Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturzen-Becker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6077
Stu’rzen-Becker—Styngflugor.
6078
Stu’rzen-Becker, Oskar Patrik, f.
1811, d. 1869. Förf, med författarenamnet
Orvar Odd. Diktsamlingen Min
fattiga sångmö (1844) är präglad av realism
och demokratiskt
patos. Hans senare
diktsamlingar, t. ex.
Stycken i små
ramar, röja mera
enkelhet och personlig
halt. S. var också
en kvick och
träffsäker tidningskåsör.
Litt.: R.
Sturzen-Becker: O. P.
Stur-zen-Becker, hans
liv och gärningar
(1912).
Stut. Ung oxe (1%—3 år).
Stuteri’ (tysk. Stute = sto).
Hästupp-födningsanstalt.
Stuteriöverstyrelsen. Till
jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk, som har
till uppgift att själv vidtaga och hos kungl.
m:t föreslå åtgärder till hästavelns
förbättrande. S. består av en överdirektör och
chef samt två fullmäktige. Under S. höra
statens stuteri och hingstdepå vid Flyinge
och statens hingstdepå vid Strömsholm. S.
handhar vidare ledningen av
hästpremie-r ingen.
Stuttgart [sjto’ttgart]. Huvudstad i
Wiirttemberg i Tyskland, medelpunkt i ett
rikt vin-, humle- och
handelsträdgårdsom-råde, betydande trafikcentrum, med
omfattande tryckeri-, kemikalie- och
musikinstrumentindustri samt en bekant teknisk
högskola. De märkligaste byggnaderna äro
två slott, ett fr. 1500-talet och ett fr.
1700-talet. S. nämnes redan på 1200-talet.
377 000 inv. (1931).
Stuva. Bet. packa, lasta på ett fartyg.
— Stuvar e, person som lossar och
lastar på fartyg.
Stuvning. Maträtt av kött, fisk el.
grönsaker i jämförelsevis små bitar i avredd
sås.
Stuvsta. Municipalsamhälle i Stockholms
län (Huddinge socken). 2 917 inv. (1932).
Stuxberg, Anton Julius, f. 1849, d.
1902. Zoolog, deltagare i A. E.
Nordenskiölds färder till n. Asien och förf, till
flera viktiga, delvis populärvetenskapliga
arbeten.
Stybb. Kolpulver. S. användes bl. a.
vid anläggning av moderna tävlingsbanor
(kolstybbsbana).
Styckegods. I allm. varor, som
förpackats i balar, säckar, lådor o. dyl. Vid
järnvägstransport förstås med s. il- och
fraktgodssändningar under 2 500 kg.
Styckjunkare (tysk. Stuckjunker av
Stuck = kanon och Junker). Se
Fanjunkare!
Styffe. 1. C a r 1 Gustav S., f. 1817,
d. 1908. Historiker, bibliotekarie vid
Uppsala universitet 1864—82. S., som bl. a.
verkat som utgivare av historiska
urkunder, har publicerat bl. a. Bidrag till
Skandinaviens historia (5 band 1859—84)
samt Gustaf Adolfs skrifter (1861). 2.
Knut S-, f. 1824, d. 1898. Den förres
broder, bergsvetenskapsman. Som
överdirektör för Teknologiska institutet bidrog
han kraftigt till dettas utveckling. Led.
av Vet. ak. och Lantbr. ak.
Sty’gisk (av Styx). Bet. hörande till
underjorden.
Style [stil] (fransk.). Bet. stil.
Stiiler [sjty’-], Friedrich August,
f. 1800, d. 1865. Tysk arkitekt, den
ledande inom Berlinarkitekturen efter
Schin-kel, som varit hans lärare. S. är
upphovsman till bl. a. Neues Museum i Berlin och
Nationalmuseum i Stockholm.
Styli’ter el. pelarhelgon (grek.
sty’los = pelare). Eremiter, som efter
förebild av Simeon Styliten (d. 460)
till-bragte sitt liv på en pelare för att ostört
kunna hänge sig åt fromma betraktelser.
Styloba’t. Se Kolonn!
Stylus. Se Stilus!
Styngflugor {CE’stridoe). En fam. stora
Tvåvingar med stort huvud, korta
antenner och oftast luden bakkropp.
Fullvuxna s. ha förkrympta mundelar och äta
ej. Hos honan finnes ett spetsigt ägglägg-
O. P.
STURZEN-BEC-KER. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
