Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stövlett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6091
Sub spe’cie 8eternita’tis—Suckarnas bro.
6092
att köpa ngt (t. ex. häftesvis utkommande
arbete).
Sub spe’cie seternita’tis (lat.). Bet.
»under evighetens synvinkel»; berömt uttryck
av Spinoza.
Substa’ns (lat. substa’ntia av substa’re
= stå fast). 1. Ämne, materia. 2.
Filosofisk term, bet. det bestående och väsentliga,
den oförändrade bäraren av växlande
bestämningar, väsendet i mots. till
egenskaperna (accidensen). —
Substanti-e’l 1, hörande till s., väsentlig, viktig.
Su’bstantiv (av lat. substa’ntia =
grundval, väsende). Grammatisk term.
Benämning för organismer, ämnen, föremål el.
abstraktioner av egenskaper, t. ex.
människa, vätska, möbel, ära. S. har
böjningsformer, som skilja det från andra
ordklasser. S. skrivas ibland med stor
begynnelsebokstav (se E g e n n a m n !). —
Substantiv e’r ing, förvandling av en
annan ordklass till substantiv, t. ex.
läsande (t) av läsa.
Substitue’ra (lat. substitu’ere). Bet.
sätta i stället för, ersätta. — Substit u’t,
det som sättes i stället för ngt, ersättning.
— Substituti o’n, sättande i stället
för ngt.
Substra’t (lat. substra’tum). Bet.
underlag, grundval, till grund liggande ämne.
Substruktio’n (lat. substru’ctio). Ben
under jordytan varande grunden till en
byggnad; underbyggnad.
Subsume’ra (lat. subs^mere). Bet.
sammanfatta ett enskilt under ett mera
allmänt, en mindre grupp under en större. —
Subsumti o’n, hänförande av ngt
under ett begrepp el. omdöme såsom
hörande till dess omfång.
Subti’l (lat. subti’lis). Bet. fin, hårfin;
klyftig, spetsfundig. — Subtilit e’t,
finhet, spetsfundighet, hårklyveri.
Subtraktio’n (lat. subtra’ctio). Räknesätt,
best, i beräkning av skillnaden mellan två
storheter, m i n u e’n d och s u b t r
a-h e’n d.
Subtro’pisk. Bet. nästan tropisk,
liggande mellan det tropiska och det tempererade
området mellan dessa.
Subula’ria. Växtsläkte (fam.
Cruci’-ferce) med en sv. art, S. aqua’tica (S y
1-ö r t), en mycket liten, glatt, småblommig
strandväxt.
Subway [sa’boej] (eng.). Benämning på
en underjordisk järnväg i en stad.
Subvene’ra (lat. subveni’re). Bet.
komma till hjälp, bistå. — Subventi o’n,
bistånd, understöd.
Succede’ra [sucks-] (lat. succé’dere). Bet.
efterträda, efterfölja.
Succés [syksä’] (fransk, av lat.
succe’s-sus). Bet. framgång, lycka. — Succés
p y r a m i d a’l [-pi-], oerhörd framgång,
lycka.
Successio’n [sucks-] (lat. succe’ssio • av
succe’dere = efterträda). Bet. i allm.
efter vartannat varande, tidsföljd;
efterträdande, inträde i en annan persons
rättsförhållanden ; tronföljd. — Succession
s-ordningen, den av de sv.
grundlagarna, som bestämmer om tronföljden. Den nu
gällande, som avser Karl XIV Johans
efterkommande, är av år 1810.
Successi’v [sucks-] (lat. successi’vus). Bet.
följande på ngt annat i viss ordning.
Su’ccinum (lat.). Bet. bärnsten.
Suchomli’nov, Vladimir A 1 e k s a
n-d r o v i t j, f. 1848, d. 1926. Rysk militär
och politiker, general, krigsminister 1909
—15. .Under tsarväldets sista år ställdes
S. inför rätta för högförräderi och dömdes
till livstids fängelse. Det vill synas, som
om man i honom velat söka en syndabock
för de militära olyckorna. Han flydde
sedan till Berlin och dog där.
Suchtelen [so’ch-], Johan Peter
van, f. 1751, d. 1836. Rysk general och
diplomat av boll. börd. S., som urspr. var
prof, i matematik i Leyden, gick 1783 i
rysk tjänst och deltog sedan i 1789—90
samt 1808—09 års krig mot Sverige.
Efter kriget var han rysk ambassadör i
Stockholm, där han avled.
Suchu’m. Huvudstad i Abchasien. Omkr.
8 000 inv. Även namn på ett distrikt
däromkring.
Suckarnas bro (it. Ponte dei sospiri).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
