Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sumak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6107
Sume’rer—Sundaöarna.
6108
SumeTer. Ett folk av okänt ursprung,
som omkr. 3000—2000 f. Kr. härskade i
s. Babylonien (Sumerien). S. var ett av
världens älsta kulturfolk och inverkade
mycket starkt på babylonierna och
assyrierna, som av s. lärde sig bl. a.
kilskriften.
Sume’rien. Se Sumerer!
Su’mma revisPbilis (lat.). Bet. den summa,
som kan granskas. Det värde, till
vilket tvisteföremålet i vissa processer måste
uppgå för att man skall ha rätt att
överklaga den i en viss domstolsin stans
erhållna domen. I sv. rätt är stadgat, att
hovrätts slutliga utslag i dit fullföljt
tvistemål rörande sådant, som kan skattas
i pengar, icke må överklagas, »när värdet
av vad parten i hovrätten tappat
uppenbarligen icke uppgår till 1 500 kr.»
Summa’risk. Bet. kortfattad, i
sammandrag.
Su’mma summa’rum (lat.). Bet. egentl.
summornas summa; slutsumman, allt
sammanräknat.
Summe’ra. Bet. hopräkna.
Su’mmum jus, su’mma inju’ria (lat). Bet.
»största rätt, största orätt» (d. v. s. den
strängt formella rätten kan ofta bli den
största orättvisa).
Su’mmus epi’scopus (lat.). Bet. »högste
biskop»; beteckning för landsfursten såsom
högsta kyrkliga myndighet.
Su’mmus po’ntifex (lat.). Bet.
»överstepräst» ; en titel på påven.
Sumpbäver (Myoca/stor co’ypus).
Sydamer. G n a g a r e, som liknar bävern men
ej har platt svans som denne. S. lever mest
i vatten. Det dyrbara skinnet går i
handeln under namn av amer. utter el.
n u t r i a.
Sumpcypress. Sv. namn på Taxo’dium
di’stichum.
Sumpfeber. Detsamma som frossa.
Sumpgas. Se Metan!
Sumphöns (RaGlidce). En fam. vadarlika
fåglar med kort, rak näbb, korta vingar
och kort stjärt. Sumphönan el.
rör
hönan (Galli’nula chlo’ropus), som är
grå med vita fläckar på sidorna,
förekommer i s. och mell. Sverige bl. vass el. säv.
Till samma fam. höra sothöna och
ängsknarr.
Sund. 1. Socken i Östergötlands län
(Ydre härad). 1 608 inv. (1932). 2.
Såg-verksanläggning i Västernorrlands län
(Sköns socken). 3. Se Sun ne!
Sundahavet. Benämning på havet
mellan de Små Sundaöarna och Celebes, ofta
utsträckt även till den J avanska
sjön i v. S:s största kända djup är
5 178 m.
Sundahl, Per Eskil, f. 1890. Arkitekt,
chef för Kooperativa förbundets
arkitektkontor sedan 1925.
Sundal. Härad i Älvsborgs län.
Sundals-Ryr. Socken i Älvsborgs län
(Sundals härad). 1 184 inv. (1932).
Sundarbans [sa’ndo-]. Den yttre delen
av Ganges och Brahmaputras gemensamma
deltaland, till största delen best, av
sump-trakter, bevuxna med mangroveskog
(hinduiska sundri, varav namnet). S. är
nästan lika stort som Västergötland.
Sundar Singh, f. 1889, d. 1929. Ind.
kristen förkunnare, missionär i Indien. S.
har 1920 och 1922 besökt Västerlandet (även
Sverige). En del av hans skrifter finnas i
sv. övers.
Sundasjön. Detsamma som S u n d a h
a-v e t.
Sundasundet. Sundet mellan öarna
Sumatra och Java, förbindande Indiska havet
med Javanska sjön, på sitt smalaste ställe
endast 22 km brett.
Sundaöarna. Gemensamt namn på den
ostindiska övärldens öar med undantag av
Molukkerna och Filippinerna. S. indelas i
Stora Sundaöarna (Sumatra, Java,
Borneo och Celebes med tillhörande mindre
öar) och Små Sundaöarna
(öräc-kan ö. om Java, fr. o. m. Bali t. o. m.
Ti-morlaoet). Tills, ha S. ett ytinnehåll med
1496 000 kvkm nära 4 ggr så stort som
Sveriges. Den alldeles övervägande delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
