Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6139
Svea livgarde—Svedberg.
6140
mera utsträckt till att beteckna hela mell.
Sverige. S. omfattar numera landskapen
Värmland, Närke, Södermanland, Uppland,
Västmanland och Dalarna. Jfr Svear!
Svea livgarde. Infanteriregemente (I. 1),
förlagt till Stockholm.
Svear. Bet. troligen »fränderna» el. »de
egna». Benämning på en germ. folkstam,
som enl. älsta tillgängliga upplysningar
var bosatt i trakterna omkr. Mälaren.
Under den latiniserade formen suiones
omtalas s. första gången av den rom.
historieskrivaren Tacitus (l:a årh. e. Kr.).
Svea-rederiet. Se Stockholms
Reder i-a. b. Svea!
Sweater [eng. uttal: soä’tto, sv. oftast:
svi’tor] (eng.). Stickad ylletröja
(sporttröja).
Svea trängkår. En del av trängtrupperna
(T. 1), förlagd till Linköping.
Svea älv. Namn på den forna
Ancylus-sjöns avlopp i Västerhavet.
Sveber. Ett väst-germ. folk, som bodde
i det inre av det nuv. Tyskland. Till s.
hörde bl. a. semnonerna, vilka med besläktade
stammar invandrade i Tyska Schweiz, där
stamnamnet ännu lever i ordet s c h w
a-b e r.
Svebi’lius, Olof, f. 1624, d. 1700.
Ärkebiskop, mest känd som förf, till en
förklaring över Luthers lilla katekes.
Sve’cia, a. b., exportkompaniet. Bolag i
Stockholm, grundat 1919, aktiekapital 1
mill. kr., som exporterar malm, järn och
stål.
Sveci’sm el. s v e t i c i’s m. Bet. ett för
sv. språket egendomligt uttryck, särskilt då
det uppträder i något annat språk.
Svedala. 1. Socken i Malmöhus län (Oxie
härad). 3 326 inv. (1932). 2. Köping i S. 1.
1 901 inv. (1932).
Svedberg. I. J e s p e r S., f. 1653, d. 1735.
En av sv. kyrkans mera betydande
personligheter, 1692 teol. prof, i Uppsala, 1703
biskop i Skara. S. utförde det förnämsta
arbetet på det psalmboksförslag, som med
en del ändringar antogs 1695, och förfat-
JESPER SVEDBERG.
Gravyr.
tade även själv ett flertal psalmer. Som
predikant tillhörde han tidens främsta;
mot ett ensidigt renlärighetskrav betonade
han levernets bet. S. var även språkligt
intresserad och utgav bl. a. skriften
Schib-boleth (1716), vars radikalism i
rättstav-ningsfrågor framkallade en strid mell. S.
och U. Hjärne. S. var fader till Em.
Swe-denborg. II. T h e o d o r (The) S., f. 1884.
Kemist, prof, i Uppsala sedan 1912, en av
samtidens främsta
forskare inom
kol-loidkemien, särsk.
känd för sina
undersökningar över
den hastighet,
varmed de kolloidala
partiklarna sjunka
mot botten (den s. k.
[-sedimentationshas-tigheten).-]
{+sedimentationshas-
tigheten).+} S. erhöll
1926 Nobelpriset i
kemi. Led. av Vet.
ak.
THE SVEDBERG.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
