Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska stadsförbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6169
Svenska tidningsutgivaref Öreningen—Svenska Tändsticks a. b.
6170
Svenska tidningsutgivareföreningen.
Förening, bildad 1898 för att befrämja
samverkan i pressens ekonomiska frågor och
övriga gemensamma intressen. Den utger
sedan 1920 Pressens tidning (2 ggr i mån.).
Svenska Tobaksmonopolet, a. b. Bolag i
Stockholm, grundat 1914, aktiekapital 30
mill. kr., årstillverkning 121 mill. kr.
(1930). S. utövar svenska statens monopol
på tillverkning av tobaksvaror inom
Sverige och driver tobaksfabriker i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Karlskrona, Södertälje,
Arvika, Charlottenberg, Gävle och
Härnösand.
Svenska tonsättare, egentl.
Föreningen svenska tonsättare. En
sammanslutning av sv. tonsättare bildad
1918 med uppgift att tillvarataga deras
gemensamma konstnärliga och ekonomiska
intressen. Föreningen samarbetar med
Svenska tonsättares internationella
musikbyrå (Stim).
Svenska tonsättares internationella
musikbyrå, förk. Stim. S. grundades 1923
och har till uppgift att för sina
medlemmars räkning i rent ekonomiskt intresse
vaka över rätten att offentligen utföra
musikaliska verk. S. samarbetar med motsv.
utländska sammanslutningar.
Svenska trafikförbundet (före 1921 T
u-risttrafikför bundet). En 1902
bildad sammanslutning med syfte att verka
för utveckling av resandetrafiken till
Sverige. Den omorganiserades 1924; medl. äro
landsting, kommuner, affärsföretag,
trafikförvaltningar m. fl. samt enskilda
personer.
Svenska transportarbetarförbundet.
Fackförbund, bildat 1897, omfattande
hamnarbetare, sjöfolk m. fl. Medlemsantal
28 450 (år 1932), fördelade på 206
avdelningar. Jfr Lindley!
Svenska trämasseföreningen. Förening,
bildad 1880 i Sthlm av svenska
trämasse-fabriker i syfte att tillvarataga deras
gemensamma intresse i in- och utlandet.
Svenska trävaruexportföreningen.
Förening stiftad 1906 med uppgift att
tillvarataga trävaruexportens, trävaruindustriens
och skogshanteringens intressen i in- och
utlandet.
Svenska Turbinfabriks a. b. Ljungström,
förk. STAL. Bolag i Finspång, grundat
1913, aktiekapital 3 mill. kr., som
ursprungligen ägdes av a. b. Ljungströms
ångturbin och a. b. Nordiska
motorverkstäderna men sedan inköptes av
Asea-kon-cernen, som alltjämt äger bolaget. S.
tillverkar vid sin mekaniska verkstad i
Finspång ångturbingeneratorer,
centrifugal-pumpar samt turboelektriska och
turbomekaniska fartygsmaskmer.
Tillverkningsvärde 1931 5,3 mill. kr. År 1932 övertog S.
den tills dess av Luth & Rosén bedrivna
tillverkningen av kompressorer och
kylma-skiner. Tillgångar 8,5 mill. kr.
Svenska turistföreningen (förk. S. T. F.).
En 1885 stiftad förening, som verkar för
turistväsendets utveckling inom Sverige
och i allm. för spridande av kännedom om
Sveriges land och folk. Den utger Sv. t:s
årsskrift, resehandböcker över Sveriges
landskap, broschyrer, kartor m. m.;
föreningen har även upprättat turiststationer
och turisthyddor i de norrländska
fjällområdena. Medlemsantalet var 127 194 år
1932.
Svenska Tändsticks a. b., förk. STAB.
Bolag i Jönköping, grundat 1917, gm
sammanslagning av Jönköping o. Vulcans
Tändsticksfabriks a. b. och a. b. Förenade
Svenska Tändsticksfabriker. S. utgör
slutprodukten av den koncentrationsprocess i
den svenska tändsticksindustrien, som
inleddes 1903 gnm grundandet av Jönköping
och Vulcan. Det var emellertid betecknande
nog chefen för det mycket mindre a. b.
Förenade Svenska Tändsticksfabriker, Ivar
Kreuger, som utsågs till den nya definitiva
koncernens ledare. Omedelbart efter kriget
började S:s internationalisering på allvar.
När Indien ville stänga sina gränser för
den svenska tändstickan, byggde S. stora
fabriker inom Indiens tullområde och
behöll så den indiska marknaden mycket
säkrare än förut, då den japanska
konkurrensen definitivt utestängts. De två viktigaste
stegen rid internationaliseringen var
bildandet av International Match Corporation
1923 och avtalet om intressegemenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
