Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 187
Sverige.
6188
SVERIGE. T. v.: sågverk (punkter) och tändsticksfabriker (trianglar). I mitten: industriens
allmänna fördelning (efter industriarbetarnas antal på olika orter). T. h.: Järnbruk
(punkter) och större järnmalmsförekomster (streckade el. inringade områden). — Efter
»Sveriges industri vid kvartsekelskiftet 1925», utgiven av Svenska Industriförbundet.
och makrill äro de viktigaste fiskslagen.
Bergsbruket har två huvudområden,
nämligen Bergslagen, där malmens järnhalt
vanl. är 45—55 %, och Norrbotten med 60
—70-procentig järnmalm, vilken gjort S.
till Europas stora järnland i fråga om
högprocentiga malmer. Malmtillgångarna i
Norrbotten beräknas lågt till 1 000 mill.
ton. Produktionen av järnmalm steg de
tre åren 1929—-1931 till resp. 11,5, 11,2
och 7 mill. ton. Tyskland, England och
U. S. A. äro de främsta avnämarna. Vid
sidan av järnmalmen äro övriga mineralier
av underordnad bet.; bl. a. märkas
zinkmalm, svavel- och magnetkis samt stenkol
(343 000 ton år 1931). Tillverkningen av
tackjärn uppgick år 1931 till 389 000 ton,
av järn och stål till 552 000 ton.
Industrien sönderfaller i tre huvudgrupper: 1)
naturliga exportindustrier, av vilka
skogs-och malmindustrierna äro ojämförligt
vik
tigast; 2) för den inre marknaden
arbetande industrier, främst textilindustrien,
skoindustrien och livsmedelsindustrien; 3)
specialitetsindustrier
(»intelligensindustrier»), bl. a. tändsticks-, separator-, telefon-,
kullager- och elektrisk industri. I industri
och bergsbruk sysselsättas 31 o/o av S:s
befolkning. Det största
salutillverkningsvärdet år 1930 uppvisade grupperna
malmbrytning och metallindustri (1 354 mill.
kr.) och livsmedelsindustri (1 128 mill. kr.).
Handeln sysselsätter (tillika med
samfärdseln) 13 o/o av S:s befolkning. Vad
utrikeshandeln beträffar, värderades
importen år 1931 till 1 428 mill. kr., exporten
till 1 122 mill. kr. Exporten var störst till
Storbritannien (297 mill. kr.), importen
störst fr. Tyskland (472 mill. kr.). I fråga
om sjöfarten står S. tillbaka ej blott för
de stora länderna utan även för Norge.
År 1931 hade S. 30 000 ång- och motor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
