Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6205
Sverige.
6206
sociala och politiska, liberala idéer (C. J.
L. Almquist, V. Rydberg, Fr. B remer, C.
Snoilsky), något som särsk. framträdde i
1880-talets naturalistiska och
samhällskritiska diktning (Strindberg, af Geijerstam,
O. Hansson, A.-Ch. Leffler, V.
Benedicts-son). Häremot opponerade den s. k.
nit-tiotalslitteraturen (v. Heidenstam,
Lever-tin, Lagerlöf; i viss mån Fröding,
Karl-feldt, Hallström), och satte i stället
skön-hetsdyrkan och individualism.
Nittonhundratalets litterära strömningar äro
mångahanda; vid sidan av en realistisk
prosakonst med högt utvecklad psykologi
(Hj. Söderberg, Siwertz, Hellström,
Marika Stjernstedt, Agnes v. Krusenstjerna,
E. Wägner, W. Hammenhög) och en lyrik,
som ytterligare fullkomnat och
intensifierat men även modifierat hävdvunna
uttrycksmedel (Bo Bergman, Ossianilsson,
Stjerne, Österling, Ullman, T. Nerman, Dan
Andersson, Selander, Silfverstolpe,
Asplund, Lindorm) märkas dels enstaka
författare av starkt personlig läggning (O.
Högberg, Hj. Bergman, S. Lidman, V.
Ekelund, B. Sjöberg, L. Nordström, P.
Lagerkvist), dels författargrupper som yrka på
en genomgripande förändring av såväl
litteraturens form (»fri vers») som dess
innehåll (»proletärdikt») och dess
moraliskfilosofiska bakgrund (»livsdyrkan» — bl. a.
A. Lundkvist, Asklund, Martinsson, av
finlandssvenskar Diktonius, Södergran).
Es-sayistiken och kritiken upplevde under
1900-talet en rik blomstring (Levertin,
Hedberg, Brunius, Böök m. fl.). — Inom de
bildande konsterna fortsattes länge Sergels
nyantika linje med en tillsats av götisk
fosterlands- och forntidsdyrkan (Byström,
Fogelberg, Kr af f t, Molin, Blommér,
Malmström), men jämsides härmed gjorde sig
också en romantisk landskapskonst
gällande (Fahlcrantz, M. Larsson). Senare
dominera ett romantisk-realistiskt
figur-och gruppmåleri med folkliga eller
historiska ämnesval (Höckert, Jernberg, E.
Lundgren, Wahlbom, v. Rosen,
Ceder-ström), på 1870-talet genombrutet av
internationella fläktar från Tyskland och
Italien (Kronberg) samt Frankrike
(Wahlberg, Hill, Hagborg). Ett verkligt
jord
skred inom måleriet äger rum på
1880-talet gm de s. k. opponenterna, en rad i det
franska impressionistiska friluftsmåleriet
skolade målare med starka individuella
och nationella drag (Josephson, Zorn, C.
Larsson, K. Nordström m. fl.). Även inom
skulpturen framträder impressionismen
(Hasselberg, Chr. Eriksson) och dominerar
under tiden kring och närmast efter
sekelskiftet såväl måleri (Liljefors, Kreuger, R.
Bergh, Wilhelmson, E. Jansson) som
skulptur (Eldh). Via en rad självständiga
experimenterande, betydande fantasikonstnärer
(Sager-Nelson, Arosenius, Aguéli, Isakson;
Josephson i sin sista utvecklingsfas)
inbryter så den av Matisse m. fl. starkt
påverkade expressionistiska epoken (Griinewald,
Jolin, L. Engström, Sandels, Dardel, Vera
Nilsson, Sköld m. fl.). 1900-talets mest
betydande skulptör är C. Milles. Inom
byggnadskonsten skapade det tidigare
1800-talet få verk av konstnärlig betydenhet,
varemot tiden efter 1890 utmärkt sig för
rik alstring (Clason, Westman, Lallerstedt,
Wahlman, Östberg, av den nyaste
funktionalistiska skolan bl. a. Asplund). —
De största svenska namnen pä musikens
område under perioden torde vara F.
Ber-wald, Wennerberg, Söderman, Sjögren,
Peterson-Berger, Alfvén och Rangström.
— Religiöst präglas tiden efter 1800 dels
av en varmare kristendoms inbrytande
(frikyrkorörelser, frälsningsarmen,
pingstvännerna), dels av en alltmer utbredd
likgiltighet för religiösa spörsmål.
L i t t.: Sjögren: Sverige. I. Flodström.
Naturförhållandena i Sverige. I.
Flod-ström: Sveriges folk. A. Hultkrantz m.
fl.: Svenska industrien vid
kvartsekelskiftet 1925. Böök, Upmark, Blomstedt:
Sverige i våra dagar (3 delar; del I—II
1928). J. Guinchard: Sverige. R. Kjellén:
Sverige.
Litt. till Sveriges historia: C. Grimberg:
Sv. folkets underbara öden. — E.
Hilde-brand och L. Stavenow: Sveriges historia
till våra dagar. — H. Schuck, H. Almquist
m. fl.: Sv. folkets historia (fullständigt
utkommen till omkring 1650). — E.
Sven-sén och O. örström: Svenska historien för
svenska folket. A. Fryxell: Berättelser ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
