Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Amerika - Syd-Australien - Sydbanken - Syd-Carolina - Syd-Dakota - Sydenham, Thomas - Sydfrukter - Syd-Georgien - Sydhalland - Syd-Holland - Sydkinesiska sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6237
Syd-Australien—Sydkinesiska sjön.
6238
Religioner. Se de olika staterna
i SJ
Upptäckts historia. Columbus
berörde på sin tredje resa (1498) S:s
fastland vid Orinocos mynning. Av de under
de närmaste åren följande
upptäcktsresorna märkes särskilt portugisen Cabrals
upptäckt och besittningstagande för Portugals
räkning av den brasilianska kusten (i
trakten av nuv. Bahia). År 1520 fann den på
sp. uppdrag resande portugisen Magalhäes
det efter honom uppkallade sundet, och
under de närmaste tre årtiondena följde
upptäckten och erövringen av så gott som hela
v. S. Så erövrades år 1533 inkafolkets
huvudstad Cuzco. Spanjoren Orellana seglade
1541—1542 utefter hela Amazonfloden fr.
Quitos högland till mynningen, och även
Orinoco utforskades av spanjorer.
Brasiliens öppnande för den vita rasen
försiggick ganska långsamt. Särskilt
verksamma voro härvid de s. k. paulistanerna,
invånarna i staten Säo Paulo, som
emellertid även bed revo slav jakter bland
indianerna och därför motarbetades av
jesuiterna, vilka under 1600-talet i ö. Paraguay
grundade en egendomlig,
teokratiskt-socia-listisk präststat. Utforskandet av
Brasiliens inre nådde sin höjdpunkt på 1700-talet
i och med upptäckten av guldfälten i Minas
Geraes. Den i egentlig mening
vetenskapliga forskningen rörande S:s geografi m.
m. tog sin början 1799 med A. v. Humboldts
resor och har under det senaste
århundradet fortsatts av en nästan oöverskådlig rad
forskningsresande, bl. a. svenskarna E.
Nordenskiöld och E. v. Rosen.
Politisk indelning. Utom tre
europ. koloniområden i Guyana och den
britt, kolonien Falklandsöarna bestå S. av
följande självständiga stater: Venezuela,
Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Chile,
Argentina, Uruguay, Paraguay och
Brasilien. Litt: O. Nordenskjöld: Människor och
natur i Sydamerika (1923). Nils Wohlin:
Det moderna Sydamerika (1931).
Syd-Australien. Stat i mell. delen av s.
Australien, med 984 000 kvkm ngt mer än
dubbelt så stor som Tyskland. S:s
författning är fr. år 1856. 584 000 inv. (1931).
Huvudstad Adelaide
Sydbanken. Förk. för Sydsvenska
banken.
Syd-Carolina (eng. South Carolina [sa’oth
kaerola’jno]). Stat i s. ö. U. S. A., med
80 000 kvkm nästan lika stor som Svealand.
S. är stat i U. S. A. sedan 1788. 1 739 000
inv. (1930), varav 54 o/o negrer.
Huvudstad: Columbia.
Syd-Dakota (eng. South Dakota [sa’oth
dokå’to]). Stat i n. U. S. A., med 201 000
kvkm ngt mer än dubbelt så stor som
Götaland. S. blev stat i U. S. A. 1889.
693 000 inv. (1930), varav 6 500 svenskar.
Huvudstad: Pierre.
Sydenham [sPdnem], Thomas, f. 1624,
d. 1689. Eng. läkare, en av
föregångsmännen för en mera naturvetenskaplig
riktning inom medicinen.
Sydfrukter. Beteckning för sådana
subtropiska el. tropiska frukter, som
importeras i större skala, t. ex. apelsiner och
andra Citrus-arter, bananer, dadlar, fikon,
mandlar, russin och valnötter.
Syd-Geo’rgien (eng. South Georgia
[sa’oth djå’djo]). Ö och brittisk kronkoloni
i sydligaste Atlanten ö. om Kap Horn, med
4 000 kvkm lika stor som Dalsland. S. har
berg upp till omkr. 3 000 m:s höjd, till
stoi-del täckta av glaciärer, som nå ända ned i
fjordarna. Klimatet är ett oceaniskt
polar-klimat, och bl. växterna märkes framför
allt det yviga tussokgräset. S. bildar den
viktigaste stödjepunkten för säl- och
valfångsten i Antarktis. Valfångsten inbragte
2 680 000 pund år 1930. 562 inv. (1931).
Sydhalland. Konservativ daglig tidning i
Laholm, utg. sedan 1893, daglig från 1912.
Syd-Holland. Prov, i v. Nederländerna.
Sydkinesiska sjön. Bihav till Stilla havet
utanför s. ö. Asien mellan Kina, Bortre
Indiska halvön, Borneo och Filippinerna.
S. sammanhänger genom Formosasundet
med östkinesiska sjön, genom Sulusjön
med Celebessjön och genom
Malakkasun-det med Bengaliska bukten. Största
djupet är 5 250 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
