Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6257
Syrja’ner—Szask.
6258
ment, best, av en rad olika långa, små
rör, öppna upptill och slutna nedtill,
sammanfogade sida vid sida. S. är viktig
såsom urtyp för orgeln. Skogsguden Pan
är enl. sägnen dess uppfinnare; därav
namnet panflöjt. S. är ännu i bruk hos de
flesta naturfolk.
Syrjä’ner. Folk i n. ö. Ryssland,
tillhörande den finsk-ugriska folkstammen. S.
bebo huvudsakligen det autonoma området
Kom i (s:s namn på sig själva). S. är
ett jämförelsevis högtstående folk och
lever av jordbruk, renskötsel och handel.
Deras antal torde uppgå till något över
200 000.
Sy’rmien. östligaste delen av området
mellan Donau och Save, fordom ett
her-tigdöme i Slavonien, numera ett län i
Jugoslavien.
Syror. Se S y r a 2!
Sy’ros el. Syr a. Grek, ö i Egeiska
havet, en av de n. v. Cykladerna, nästan
hälften så stor som Värmdön. Huvudstad är
Syros, men den viktigaste hamnen är
Hermupolis.
Syrsor (Gry’llidce). En fam. R ä t v i n
g-a r med cylindrisk kropp, stort huvud,
långa, borstlika, ledade antenner och
långa, starka bakben. Täckvingarna äro
platta och nå ej på långt när de hopvikta
flygvingarnas spetsar. I spetsen av
bakkroppen finnas två oledade spröt. Hos de
flesta finnas hos honorna ett långt
ägg-läggningsrör. Ljudframbringande organ
HUSSYRSA.
finnas å hanarnas vingkanter,
hörselorgan i bakbenen hos båda könen. Endast
ett par arter s. finnas i Sverige, och av
dessa är Hussyrsan (Gry’llus
dome’-sticus), som förekommer inomhus i
spi-selmurar o. d., vanligast. Den är grågul
till färgen och blir 1,5—2 cm lång.
Fältsyrsan (Gry’llus campe’stris) är vanlig
i s. och mell. Europa. Se även M u
11-vadssyrsa!
Syrten. Benämning på två vikar på
Medelhavets afrikanska kust, nämligen den
östligare Stora Syrten på Libyens
kust och den västligare Lilla Syrten
el. Gabesviken på Tunisiens kust.
Sy’rtsov [-såff], Ser g ej, f. 1893. Rysk
kommunistisk politiker, sedan 1929 ordf,
för R. S. F. S. R:s folkkommissariatråd,
där han efterträdde Rykov.
Syrtu’t (fransk, surtout, egentl. =
»utanpå allt»). Bet. lång livrock (i fransk,
överrock) ; bordställ.
Syska. Sv. namn på Sta’chys-a,rter.
Syssling. Bet. kusinbarn.
Sysslomanskap. Se Mandat!
Syste’m (grek. sy’stema =
lärobyggnad). Ordnad, planmässig och logisk
sammanställning av skilda delar till ett helt.
— Systemat i’k, läran om systematisk
framställning. — S y s t em a t i s e’r a,
planmässigt ordna. -—- S y s t em a’t i s k,
vetenskapligt ordnad, planmässig.
Systerbäck (fin. Ra’jajoki). Flod på
gränsen mellan Finland och Ryssland, med
utlopp i innersta delen av Finska viken.
Längd: 64 km.
Sy’stole (grek, systole’ =
sammandragning). Se Hjärta!
Syttende mai (norsk.). Bet. sjuttonde
maj. Norges nationaldag, firad till minne
av norska grundlagens antagande och
landets val av egen konung 17 maj 1814.
Szamos [sa’måsj]. Flod i Rumänien
(Sie-benburgen) och Ungern, med källor i
Kar-paterna och utlopp i Theiss. Längd: 500
km.
Szask. Den del av Oberschlesien, som
efter världskriget tillfallit Polen. Se S c h 1
e-s i e n!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
