Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndagsbokstav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6289
Söndagsbokstav—Sörensen.
6290
dag). Namnet har till förebild det lat.
so’-lis di’es = solens dag. Motsv. namn
förekommer även i övriga germ. språk.
Söndagsbokstav. Den bokstav, varmed
söndagen betecknades i den s. k. solcirkeln
el. solcykeln i julianska kalendern.
Veckodagarna betecknades i denna med alfabetets
sju första bokstäver (1 jan. med A, 2 med
B etc.), så att alltså varje veckodag fick
samma bokstav året igenom. Den bokstav,
som motsvarade årets första söndag,
kallades därför årets s. Under skottår
betecknades skottdagen med samma bokstav som
föregående dag, varför ett skottår fick två
s., en före och en efter skottdagen.
Söndags-Nisse. Sv. illustrerad
skämttidning grundad 1862. Sedan 1901
redigerades den av H. Zetterström men
samman-slogs 1924 med S t r i x till
Söndags-n i s s e-S t r i x.
Söndagsnisse-Strix. Sv. illustrerad
skämttidning, bildad 1924 genom
sammanslagning av tidningarna Söndag s-N i
s-s e och S t r i x. S.-S. utgives av Albert
Engström och Hasse Zetterström.
Söndagsskolor. Söndagsskoleverksamhet
i nutida mening upptogs först i England
av Robert Raikes (f. 1735, d. 1811) 1780. I
Amerika vunno s. också tidigt stor bet. I
Sverige påbörjades verksamheten på
1850-talet under ledning av baptistpastorn
Tru-vé, professor W. Rudin m. fl. 1894 bildades
Sveriges söndagsskoleförbund, som fått en
starkt frikyrklig karaktär. Kyrkans
söndagsskoleverksamhet har främjats genom
Diakonistyrelsens inverkan.
Sönderborg. 1. Amt i Danmark,
omfattande ön Als och ett härad av s. ö.
Jylland, före världskriget tillhörande
Tyskland. 39 582 inv. (1930). 2. Hamnstad i
S. 1, på ön Als. 10 765 inv. (1930).
Sönderjylland. Annat namn på S 1 e
s-vig.
Söndfjord. Område i mell. Norge (Sogn
og Fjordane fylke), mellan Nordfjord och
Sogn. I S. ligger J ostedalsbraeen.
Söndmör [sönn-]. Område i mell. Norge
(Möre fylke), mellan Nordfjord och Roms-
dalen. S:s centrala vatten är
Storfjorden. IS. föddes Ivar Aasen, genom vilken
folkspråket i S. har fått synnerligen stor
bet. för det norska s. k. landsmålet.
Söndrum. Socken i Hallands län
(Halmstads härad). 1 755 inv. (1932).
Söne. Socken i Skaraborgs län
(Kållands härad). 473 inv. (1932).
Sönnarslöv. Se Västra S., östra
SJ
Söraby. Socken i Kronobergs län
(Norr-vidinge härad) uppkommen 1779 genom
sammanslagning av Norra och Södra
Rott-ne. 1 089 inv. (1932).
Sörby. 1. Socken i Kristianstads län (V.
Göinge härad). 464 inv. (1932). 2. Socken
i Skaraborgs län (Vilske härad). 341 inv.
(1932).
Sörbygden. Härad i Göteborgs och
Bohus län.
Sörensen, Sören Peter Lauritz,
f. 1868. Dansk kemist, prof., ledare av
Carlsbergfondets kem. laboratorium sedan
H. I. SÖRENSEN. Inferno.
Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
