- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XII. Stråkinstrument-Tyska orden /
6295-6296

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6295

Tabo’ra—Taffelberget.

6296

Tabo’ra. Stad i Britt. Öst-Afrika
(Tanganjikaterritoriet), vid
Tanganjika-territoriets centralbana, viktigt
handels-och trafikcentrum. 40 000 inv. (1921),
varav 150 européer.

Tabori’ter. Se Hus!

TabrPs. Se Tebris!

Ta’bu. Polynesiskt ord, använt som
re-ligionshistorisk term. På ett primitivt
religionsstadium anses vissa personer och
föremål som t., d. v. s. farliga på grund
av sin inneboende »makt», och omgärdas
därför med bestämda skyddsföreskrifter.

Ta’bula (lat.). Bet. (spel)bräde,
(skriv)-tavla, i plur. dokument, räkenskapsbok. —
T. r a’s a, vaxtavla med utplånad skrift,
ett »oskrivet blad», »rent hus».

Tabulatu’r (lat. tabulatu’ra av ta’bula
= skrivtavla). Namn å äldre, särskilt
under 1400—1700-talen använd
egendomlig instrumental notskrift, huvudsakligen
för orgel (orgel-t.) och luta (lut-t.),
best, av bokstäver, siffror, linjer samt fr.
den samtida mensuralskriften hämtade
tecken i och för angivandet av olika
tidsvärden. Som skriften var synnerligen
översiktlig, användes den även som
orkesterpartitur. En av de största
samlingar t.-partiturer, som finnes i behåll, äger
U. U. B.

Tabure’tt (fransk, tabouret = liten
trumma). Bet. låg stol utan arm- el.
ryggstöd; konselj stol; därav: statsrådsämbete.

Tachykardi’ (grek. taky’s = snabb och
kardi’a = hjärta). Bet.
hjärtklappning.

Ta’citus. I. Publius el. G a j u s C o
r-n e 1 i u s T., f. i mitten av 50-talet, d.
troligen inemot 130. Rom.
historieskrivare och ämbetsman, vars mest kända
arbete är Germania (98; flera sv. övers., bl.
a. 1916), en värdefull skildring av det
forna Germanien och dess inv. Bl. hans
övriga arbeten må nämnas Histo’rioB och
Anna’les, två större verk, behandlande
Roms historia fr. Augustus död (endast
delvis bevarade). T. är en högtstående
stilist och en god människoskildrare. Som
historiker visar han en viss tendens,
rik

tad mot samtidens förfall och kejserliga
våldsregemente. II. M a r c u s C 1 a
u-dius T. Rom. kejsare (275—76).

Tacka. 1. Hona av tamfåret. 2. Gjutet
metallstycke, som skall vidare bearbetas.

Tackjärn. Järn, som erhålles direkt ur
masugnen. T. blir ej mjukt, innan det
smälter. Kolet kan vara antingen
mekaniskt inneslutet i t. i form av små
gra-fitfjäll (grått t.), el. kemiskt bundet
(vitt t.). Endast det förra lämpar sig
för gjutning. Jfr Gjutjärn, Järn!

Tacoma [tokå’mo]. Stad i n. v. U. S. A.
(Washington) vid Puget sound, med
betydande hamnrörelse, industri och handel.
107 000 inv. (1930).

Ta’dema. Se Alma-Tadema!

Tadjik (Tadjikiska SSR). 1.
Självständig del av Sovjetunionen, gränsande
till Afganistan och Öst-Turkestan, med
142 000 kvkm ngt större än Lappland.
1 174 000 inv. (1931). 2. Pers.-turk.
biandfolk i T. 1, Persien och angränsande
delar av Central-Asien.

Ta’dmor. Se Palmyra!

Ta’el [oftast uttalat täl]. Kinesiska
mynt- och viktsenheter. Det för.handeln
viktigaste taelmyntet, hai-kioan-tael
(tull-t.), har ett parivärde av omkr. 2,25 kr.,
det 1908—21 officiella khu-ping-tael hade
något lägre parikurs. Såsom viktsenhet bet.
t. oftast den officiella viktenheten liang,
d. v. s. 37,78 gram.

T3e’nia. Se Binnikemaskar!

Ta’ffari Makonnen, f. 1891.
Abessi-nisk kejsare fr. 1928 och som sådan
benämnd Haile Selassie I, 1916—1928
tronarvinge och faktisk härskare med
titeln Ras. 1924 besökte T. bl. a. Sverige.
T. har gjort sig känd som banbrytare för
europeisk kultur i Abessinien.

Ta’ffel. Se Piano 2!

Taffelberget (eng. Table Mountain).
Berg i Syd-Af rika (Kapkolonien), s. om
Kapstaden, vars topp best, av en 2 km
lång platå med branter åt alla håll, 1 082
m. ö. h. På T:s topp bildas täta, vita
molnmassor, den s. k. bordduken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/12/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free