Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taktik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6305
Taktik—Ta’lich.
6306
faller på den första. Alla taktarter kunna
alltså föras tillbaka på dessa två schemata.
De viktigaste taktarterna äro: bl. de
tvådelade,
bl. de tredelade s/4, 3/8) »/8. — T. i
modern bemärkelse är ett relativt ungt
begrepp, som icke kan sägas ha existerat
förrän på 1600-talet, och bör noga skiljas
från begreppet rytm. 2. Känsla för det
passande. 3. Tidmått el. rörelse,
överensstämmande med ett visst tidmått.
Taktik (grek, taktike’). Bet.
tillvägagångssätt, stridskonst. De militära
taktiska huvudformerna äro anfall och
försvar. Anfallet kan utföras som o m f a
t-n i n g mot endera eller båda av fiendens
flyglar (enkel resp, dubbel) eller som
genombrytning. Befinna sig båda
motståndarna i framryckning, benämnes
striden renkonterstrid. Har på
förhand en gruppering intagits för att
anfalla den anryckande motståndaren
benämnes den a n f a 1 1 s b e r edskap
s-uppställning. Den underlägsne
söker ofta genom ett försvarsvis
uppträdande utjämna styrkeförhållandet. Förr eller
senare måste han dock övergå till m o
t-anfall för att ej till sist duka under.
Sådan strid under växelverkan mellan
försvar och anfall benämnes försvar
s-anfallsstrid.
Ta’ktiker. Person med (klok) taktik.
Ta’ktisk. Bet. som har avseende på
taktik. — Taktisk enhet, varje
för stridsverksamhet organiserat
truppförband, särsk. bataljonen (lägre taktisk
enhet) eller arméfördelning (högre takt.sk
enhet, vari alla vapen äro representerade).
Taktmätare. Se Metronom!
Tal. Gm addition och multiplikation av
naturliga t. (hela, positiva t., ex. 1,
2, 3, 4 ...) erhållas fortfarande endast
dylika, gm subtraktion kan man dessutom
erhålla negativa t., gm division
brutna t. el. brå k, gm rotutdragning
irrationella och (ur negativa t.)
imaginära t. Jfr Talsystem!
Tala’ng (fransk, talent av grek,
ta’-lanton = våg, pund). Bet. begåvning,
skicklighet.
Tala’r (lat. ve’stis tala’ris av ta’lus =
fotknöl). I vissa länder bruklig vid,
fotsid officiell dräkt för ämbetsmän.
TaTca. Stad i mell. Chile, centrum i ett
bördigt jordbruksområde. 73 000 inv.
(1930).
Talcahua’no. Stad i mell. Chile,
hamnstad till Concepcion. 28 000 inv.
(1930).
Tale’ia. Se T h a 1 e i al
Tale’nt (lat. tale’ntum, grek. ta’lanton).
Forngrek. vikt- och myntenhet. Den
attiska t. i silver = 60 minor på 100
drak-mer = omkr. 4 200 kr. Jfr Drakma!
Ta’ler. Se T hal er!
Ta’les, f. omkr. 625, d. omkr. 545 f. Kr.
Grek, filosof, verksam i Miletos, en av
»Greklands sju vise», vilken man
tillägger språket Engy’a, para’ d’a’te (Skynda,
ty fördärvet är nära). T. är den förste
kände målsmannen för den grek,
naturfilosofien, och väckte sina landsmäns
beundran gm att förutsäga en
solförmörkelse. Han lärde att urämnet, ur vilket
allting uppkommit, är vattnet.
Talfilm. Se Ljudfilm!
Talg. 1. Beteckn. för det fasta
inälvs-fettet hos idisslare (särskilt nötkreatur
och får). Smältpunkten är 45°—50°, spec.
v. 0,93—96. 2. Sekret fr. fettavsöndrande
körtlar, som sitta invid varje hårsäck
(t.-körtlar). Jfr Fett!
Talgoxe. En till Messläktet
hörande småfågel, spridd över hela Sverige.
T. är 14—16 cm lång, ovan grön, under
gul, med en vit fläck på huvudets sida samt
strupen och ett
band på bröstet
svarta.
Ta’lich, V å c 1 a v,
f. 1885.
Framstående tjeckoslovakisk
orkesterdirigent och
violinist, sedan 1926
TALGOXE. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
