Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6341
Tegelsmora—Tegnér.
eldfasta teglet, som utan att i ngt avseende
förändras kan utsättas för en hetta av
1 600° och begagnas till kakelugnar m. m.
Tegelsmora. Socken i Uppsala län (Olands
härad). 1 961 inv. (1932).
Tegelte. Till tunna, fyrkantiga kakor
hoppressat enklare te, som särskilt
användes i Kina och Ryssland.
Tegen, Karl Einar Zakarias, f.
1884. Professor i praktisk filosofi vid Lunds
universitet sedan 1931.
Tegengren, Jakob August, f. 1875.
Finl. skald, utg. av flera diktsamlingar
präglade av en levande natur- och
hembygdskänsla och av personligt religiösa
stämningar.
Tegernsee [te’gernse]. Sjö i s. ö. Bayern,
endast 9 kvkm stor, men berömd på grund
av den omgivande, romantiska alpnaturen.
Bekant kurort och turisttrakt.
Tegnaby. Socken i Kronobergs län
(Konga härad). 608 inv. (1932).
Tegneby. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Orusts v. härad). 1 678 inv. (1932).
Tegnér. 1. Esaias T., f. 1782, d. 1846.
En av den sv. litt.:s främsta skalder, vars
diktning utövat ett betydande inflytande
på samtid och eftervärld. T. sammansmälte
helgjutet de olika litterära tendenserna i
1800-talets början. I sin tidigaste diktning
påverkad av den gustavianska epokens
smak tog han snart intryck såväl av den
tyska nyhumanismen (främst SchiL
ler) som av Oehlenschläger och den
nationellt och romantiskt betonade götiska
skolan. På grund av sin dyrkan av
klassisk klarhet och stilrenhet stod han
främmande för den tyska nyromantiken
och fosforismen, vars dunkel och
oklarhet han bekämpade, men i hans
diktning höras likväl många om romantisk
fantasi och musikalisk stämning vittnande
toner, som visa släktskap med
nyromantiken. T. bedrev studier i Lund och blev
professor i grekiska; 1824 blev han biskop
i Växjö. Hans första märkligare dikt var
Krigssång för det skånska lantvärnet
(1808), som genom sin dityrambiska
utformning med växlande metra inledde en
6342
ESAIAS TEGNÉR.
Målning.
ny stil. Sitt namn som diktare skapade
han genom Svea (1811), en av svenska
litt.: s märkligaste patriotiska dikter, som i
högstämda ord tolkar bitterheten över
Finlands förlust; dikten, som är skriven dels
på alexandriner, dels på friare lyriska
versmått, förenar på detta sätt en äldre och en
nyare smakriktning; den är buren av
Götiska förbundets patriotiska stämningar
och ger en idealiserad bild av den nordiska
forntiden. I götisk stil gå även flera
smärre dikter, bland vilka särskilt Asatiden och
Jätten böra nämnas. Sin diktnings
höjdpunkt nådde T. med den av de nordiska
sagorna inspirerade Frithiofs saga (1820—
25), i vars lyrisk-episka romanser han sökt
sammansmälta nordisk hjälteanda och
modern humanare livssyn. Utpräglad
hjälte-dyrkare gav han i flera andra dikter sin
hyllning åt överlägsna historiska
personligheter, Karl XII (Kung Karl, Axel) och
Napoleon (Den vaknande örnen, Hjälten).
Sin motvilja mot fosforismen uttryckte T.
i sitt mästerliga Tal vid reformationsfesten
1817, där han kritiserar såväl
upplysningstidens förståndskult som nyromantikens
dunkla metafysik och i den ståtliga dikten
Epilog vid, magisterpromotionen i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
