Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6347
Tekniska läroverk—Telefon.
6348
Tekniska läroverk. Gemensam ben. på
de statliga tekniska läroanstalterna på
mellanstadiet: tekniska
elementarskolor, tekniska fackskolor
och tekniska gymnasier.
Tekniska museet. Museum i Stockholm,
grundat 1924, innehållande
originalföremål, bilder, dokument m. m. till belysning
av ingenjörsvetenskapens och industriens
utveckling.
Tekniska skolan i Stockholm. En 1844
grundad, statlig läroanstalt i Stockholm,
vilken erhöll sitt nuvarande namn i
samband med en genomgripande
omorganisation 1879. Skolan har till uppgift att
meddela allmänfattlig och praktisk
undervisning i de för industriella yrken nödvändiga
läroämnena, och omfattar teknisk
afton-och söndagsskola för elever av 14 års ålder
och däröver, teknisk skola för kvinnliga
lärjungar av motsv. ålder, vidare
konstindustrien skola, byggnadsyrkesskola och
maskinyrkesskola, de senare för elever av
minst 16 års ålder. Därjämte meddelas
extra undervisning i vävning, målning,
konstsömnad m. m. 1 373 elever 1932.
Teknologi’ (grek. te’kne = konst och
lo’gos = lära). Sammanfattande
beteckning på läran om olika råämnens
bearbetning, särskilt i större skala. T. kan
indelas i mekanisk och kemisk t.
TektonPk (av grek. te’kton =
hantverkare). Reglerna för förhållandet mellan
konstruktion och formgivning i arkitektur
och konstslöjd. — T e k t o’n i s k, som
betonar det konstruktiva.
Tek-träd. Detsamma som teakträd.
Se T e c t o n a!
Telander, Olof Teodor f. 1875.
Tidningsman, 1895—98, 1907—17 i
»Stockholms Dagblad», 1917—21 anställd i
»Svenska Morgonbladet», 1921—32 i
»Aftonbladet» och 1924—32 dess chefredaktör.
Tel A’viv. Judiskt samhälle invid Jaffa,
Palestina, grundat 1909, medelpunkt för
den sionistiska koloniverksamheten i
Palestina och viktigt judiskt kulturcentrum.
46 000 inv. (1931).
Teleborg. Gods i Kronobergs län (Växjö
landsförsamling), fideikommiss inom ätten
Bonde, säte för en flickpension.
Telefon (grek. te’le = fjärran och fone’
= röst). Apparat för överförande av ljud
(samtal el. dyl.) på längre avstånd med
hjälp av varierande elektriska strömmar el.
elektriska vågor (trådlös t., se
Radio!). Den första användbara t.
konstruerades 1876 av Graham Bell, vars t.
fortfarande användes som
mottagnings-apparat, medan den som
avsändningsappa-rat ersatts av mikrofonen, som
uppfanns av eng. D. E. Hughes två år senare.
Hörtelefonen består av en magnet, vars
poler förbundits med mjuka järnstycken,
omlindade med fin, isolerad koppartråd.
Framför dessa sitter en skiva av tunt
järnbleck. Det vanligaste slaget mikrofon
är kolkornsmikrofonen, som består av en
dosa, fylld med kolpulver o. avstängd å ena
sidan av ett kolstycke, å den andra av en
elastisk skiva. En elektr. ström ledes genom
denna skiva, kolpulvret och kolstycket
samt vidare till hörtelefonens spiraler.
Talar man då mot mikrofonens skiva, så
försättes denna i vibrationer, vilka förorsaka
ändringar i kolpulvrets ledningsförmåga
och alltså förstärkningar och
försvagningar av den elektriska strömmen. Dessa
fort-ledas till hörtelefonen och framkalla där
ändringar i magnetens styrka, vilka i sin
tur framkalla vibrationer i järnblecket,
exakt motsv. mikrofonskivans. Även
hörtelefonen kan användas som talapparat.
För kortare avstånd användes svaga
strömmar, som ofta liksom telegrafströmmarna
få gå tillbaka genom jorden, till vilken de
ledas genom en särsk. s. k.
jordledning, för längre avstånd äro starkström
och dubbelledningar nödvändiga. T.
kombineras dessutom alltid med signalklocka,
ofta även med induktionsrulle för
trans-formering av strömmarna, lokalbatterier
m. m. Så gott som alltid användes
växelström.
T. infördes i Sverige redan 1877, och
samma år funnos i Amerika redan 14 000
apparater. Sedan mitten av 1880-talet ända
till våra dagar har Sverige varit ledande
på världsmarknaden för telefonapparater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
