Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6357
Tellu’risk—Temperame’nt.
6358
väte ger t. det giftiga, gasformiga t e 11 u
r-vätet (I12Te), med syre oxiderna Te O2
och Te O3, av vilka den senare är
orange-röd. Även andra tellurföreningar äro
giftiga och övergå i kroppen till illaluktande,
flyktig metyltellurid (CHs^Te.
Tellu’risk (lat. Te’llus — jorden). Bet.
jordisk, hörande till jorden, jord-.
Te’llus (lat.). Lat. namn på planeten
jorden.
Tellusborg. Villastad inom Stockholms
stad (Brännkyrka församling).
Teltow [teTltå]. Sydvästlig förstad till
Berlin.
Telu’gu. Det talrikaste av de dravidiska
folken, omfattande omkr. 23,5 mill.
människor, boende i s. ö. Britt. Indien mellan
Madras och Orissa.
Te’ma, plur. tema el. t e’m a t a (lat.
och grek, te’ma, egentl. = det uppställda).
1. Ämne, grundtanke (i ett tal el. dyl.).
2. Skriftlig översättningsövning till el.
från ett främmande språk. 3. Uppräkning
av vissa former av ett verb, dess s. k.
temaformer; i sv. infinitiv,
imperfek-tum, indikativ och supinum. 4. Inom
musiken betecknar t., som är sammansatt av
flera motiv, en enhetlig och sluten
musikalisk tanke, ung. detsamma som man
populärt brukar kalla melodi. — T e m a’t i s k,
bildad ur ett musikstyckes tema el.
hållande sig nära intill detta.
Temes [te’mesj]. Flod i Rumänien och
Jugoslavien med källor i Transsylvanska
Alperna och utlopp i Donau strax
nedanför Theiss. Längd: omkr. 335 km.
Temesvår [te’mesjvar] (rum. Timisoara).
Stad i v. Rumänien (Banatet),
järnvägsknutpunkt och industriort. 92 000 inv.
(1931).
Te’mis (grek.). I grek, mytologi
rättvisans gudinna, dotter av Uranos
(himmelen) och Gaia (jorden), Zevs’ första gemål
och moder åt horerna och moirerna.
TemFstokles, f. omkr. 525 f. Kr., d. omkr.
460 f. Kr. Atensk politiker och fältherre.
T. skapade Atens sjömakt och hade
huvudförtjänsten av att perserna besegrades
vid Salamis 480, varigenom Greklands
frihet räddades och Aten blev den mäktigaste
staten i Grekland.
Te’mpe. Dalgång i n. Grekland
(Tessa-lien) mellan bergen Ossa och Olympos,
sedan forntiden berömd för sin romantiska
skönhet.
Tempelherreorden. Den förnämsta av
korstågstidens andliga riddarordnar. T.
stiftades 1118 med huvudsyfte att skydda
till Palestina vallfärdande pilgrimer. T.,
som fick sitt namn av att dess förnämsta
ordenshus låg på den plats, där Salomos
tempel i Jerusalem uppgavs ha stått, hade
sin storhetstid på 1200-talet och bidrog
starkt att hejda muhammedanismens
framträngande. T:s makt och rikedom, särskilt
dess flerstädes i Europa — dock ej i
Skandinavien — spridda jordagods framkallade
ovilja hos statsmaktens till politisk enhet
strävande representanter, och Filip IV i
Frankrike förmådde efter en hänsynslös
process mot T. påven att upplösa orden
1312.
Te’mpelhof. Sydlig, yttre stadsdel av
Berlin, med den stora flyghamnen T e
m-pelhoferfeld.
Tempelman, Olof Samuel, f. 1745, d.
1816. Arkitekt, professor vid
Konstakademien. I sin föga omfattande produktion
företräder han gustavianska stilens sista,
strängt antikiserande skede. Hans mest
kända verk äro Gustav III:s paviljong på
Haga och Kanslihusets i Stockholm fasad.
Tempeltornet. Numera riven fästning
invid Paris, grundlagd på 1100-talet. Långa
tider användes T. till fängelse; de
ryktbaraste där förvarade fångarna voro den
franska konungafamiljen 1792. Napoleon I
lät riva T. 1808—1811.
Tempe’ra (lat. te’mpus = tid). Inställa
en granatkarteschs (granats) brandrör för
krevad, då i förhållande till det beskjutna
målet lämplig punkt i projektilbanan nåtts.
Temperame’nt (lat. temperame’ntum =
blandning). Bet. lynnesbeskaffenhet,
själsläggning, känsloläggning. Sedan Galenus’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
