Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Television ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(5359
Temperamålning—Te’mpus.
6360
tid urskiljer man ofta fyra t.: det
sang-v i’n i s k a, det k o 1 e’r i s k a, det m
e-1 a n k o’l i s k a och det f 1 e g m a’t i s k a.
Denna indelning har dock intet större
vetenskapligt värde. Bl. modernare försök
till indeln. av t. har framför allt
Kretsch-mers indelning i cyklotyma och
schizotyma t. (jämte talrika
underavdelningar) rönt anslutning.
Benämningen t. har kommit av, att man antog, att
själsläggningen berodde på blandningen av
kroppens vätskor: blod, ljus och mörk galla
och slem.
Te’mperamålning (lat. och it. tempera’re
= blanda). Målning utförd med
vattenfärger, för vilka ett lim- el. gummiartat
bin-deämne använts. T. var inom
stafflikonsten oljemålningens föregångare och utövas
fortfarande.
Temperatu’r (lat. tempera’re =
blanda). 1. Bet. värmegrad. För uppmätning
av t. användes bestämning av olika
fysikaliska egenskaper, som (helst kontinuerligt)
variera med denna, t. ex. kvicksilvers,
alkohols el. gasers utvidgning el. elektriska
ledningsmotståndet hos vissa metaller. Jfr
Absolut temperatur, B o 1 o m
e-ter, Pyrometri, Termometer!
Om Lufttemperatur se detta ord!
2. Med liksvävande t. menas den
omstämning till lika intervall, som är
nödvändig å instrument med fast stämning
(piano, orgel o. dyl.). Härvid blir varje
halvtonsteg V12 av oktaven, denna blir det
enda fullt rena intervallet, kvinterna bli
däremot något för små, terser och kvarter
något för stora.
Templarorden, förk. T. 0. En år 1883 i
New York under en schism inom
Good-templarorden stiftad
nykterhetssamman-slutning, vilken påföljande år överfördes
till Sverige men här 1922 sammanslogs
med Nationalgodtemplarorden
till Nationaltemplarorden. T. i
Sverige utgav en tid en tidning,
Templa-ren, som 1922 sammanslogs med
National-kuriren till T emplarkuriren.
Temple [templ]. Britt, statsmän. 1. Sir
William T., f. 1628, d. 1699. Han
verkade för Englands vänskap med
Nederlän
derna och oberoende av Ludvig XIV i
Frankrike, mot vilken han 1668 bildade
trippelalliansen mellan England, Holland
och Sverige. 2. Henry John T.,
vis-count Palmerston [pa’mosten], f.
1784, d. 1865. T., som är mest känd under
namnet Palmerston, ledde under större
delen av 1830—50-talen Englands
utrikespolitik. Han tillhörde det liberala
whig-partiet och lät England energiskt ingripa
till förmån för frihetssträvanden flerstädes
i Europa.
Temple Bar [templ ba’o]. Plats i London
på gränsen mellan City och den övriga
staden. Då eng. konungen besöker
Londons City, mottages han vid T. av
lord-mayorn, som till konungen överlämnar
Citys svärd.
Te’mpo, plur. t e’m p i (it. av lat.
te’m-pus = tid). Den relativa hastighetsgrad,
i vilken ett musikstycke skall utföras.
T.-beteckningen utsättes vid ett tonstyckes
början och sedan vid varje förändring av
hastigheten under styckets gång. Man
skiljer mellan tre huvud-t.: långsamt (largo,
grave, adagio, lento), hastigt (allegro,
vivace, vivacissimo, presto, prestissimo)
och en mellangrad (larghetto, andante,
moderato). För att närmare precisera
dessa beteckningar användas modifierande
attribut som t. ex. assai, ma non troppo o. a.
Dessutom förekomma tillfälliga
t.-rubb-ningar t. ex. t. rubato, accelerando,
ritar-dando o. d. För att vidare karakterisera
ett t. användas ofta uttryck sådana som
t. di Marcia (i marschtakt), t. di Minuetto
(i menuettakt) o. a.
Tempora’1. Se T e m p u s!
Te’mpora muta’ntur, et nos muta’mur
in Ellis (lat.). Bet. tiderna förändras och
vi med dem.
Temporä’r (fransk, temporaire av lat.
te’mpus = tid). Bet. tillfällig.
Temps, L e [lo tan] (fransk.). Bet. tiden.
Moderat, parisisk eftermiddagstidning,
grundad 1861.
Te’mpus (lat.), plur. t e’m p o r a. Bet.
tid. Namn på de former av ett verb, som
ange (den relativa) tidpunkten för dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
