Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temuco ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6363
Tennaska—Tenta’kler.
6364
dan de nu mest givande gruvorna ligga i
Bortre Indien och Bolivia.
Världsproduk-tionen var 1930 omkr. 180 000 ton, varav
99 000 ton fr. Brittiska Malacka, 51 000 ton
fr. Storbritannien och 15 000 ton fr.
Nederländska Indien, de största producenterna.
T. är i det närmaste lika mjukt som bly men
skiljes därifrån på den ljusare färgen och
på att en tennstång vid böjning ger ifrån
sig ett knastrande ljud, beroende på en
om-kristallisation av metallen. Sin delvis
me-talloidiska natur visar t. genom att vid låg
temperatur stundom sönderfalla till ett
grått pulver (»t e n n p e s t»). L ö d t e n n
är starkt blyhaltigt (25—90 o/o t.).
Atomnumret är 50, atomvikten 118,7 och
smält-punkten 231°. Metallen löses i såväl syror
som baser under vätgasutveckling. I förra
fallet bildas salter av tvåvärdigt t., sta
n-nosalter, i senare fallet stannater,
innehållande fyrvärdigt tenn i den negativa
jonen. Av de förstnämnda är tennsalt
el. tennklorur (Sn CI2), som
användes som reduktionsmedel, viktigast, av de
sistnämnda natriumstannat (s. k.
p r e p a r e r s a 11). Oxiden Sn O2
användes vid framställning av ogenomskinligt
glas (m j ö 1 k g 1 a s). Med salpetersyra
ger t. den olösliga metatennsyran
H2 Sn O3. Även stanniklorid
(SuCB), som är en vätska och med vatten
ger kristalliserande dubbelföreningar
(»tennsmör») samt den komplexa
föreningen (H4 N)2 Sn Cl6 (p i n k s a 1 t, av eng.
pink = skär) användas vid färgning.
Tennaska. Tennoxid, Sn O2. Se Tenn!
Tennessee [tenisi’]. 1. Flod i mell. U. S.
A., med källor i mell. Alleghanybergen och
utlopp i Ohio ej långt fr. dess mynning.
Längd: 1 600 km, varav 1 050 segelbara.
2. Stat i mell. U. S. A., med 109 000 kvkm
ngt större än Norrbottens län. T. blev stat
i U. S. A. 1796. 2 617 000 inv. (1925),
varav 18 o/o negrer. Huvudstad:
Nash-ville.
Tennfolium. Detsamma som stannio I.
Tennis. Se L a w n-t e n n i s!
Tennmalm, tennpest, tennsmör.
Se Tenn!
Tennpest. Se Tenn!
A. TENNYSON.
Fotografi.
Tennsmör. Se Tenn!
Tennsten. Detsamma som tennmalm
(se Tenn!).
Tennyson [te’nnisen], Alfred, f. 1809,
d. 1892. Eng. skald. Han väljer helst
sago-el. drömmotiv, t. ex. i Idylls of the King
(1859—85; sv. övers,
i urval: Kung
Arthur och hans
riddare, 1874—76), en
diktcykel ur det
keltiska riddarlivet.
Såväl här som i
smärre dikter söker
T. tolka
verklighetens ideala sidor,
dess fest- och
helgstämning, alltid i
ett ståtligt,
välljudande språk.
Tenochtitlan. Se Azteker!
Teno’r (lat. te’ner = späd, ungdomlig).
Den högsta mansrösten med ung. omfånget
c—c2. Man skiljer mellan två slags t.
beroende dels på tonhöjden, dels på
klangfärgen. Den högre upp till c2 med en ljus,
mild ton kallas lyrisk t. och den lägre
upp till b1 med en mera kraftig, fyllig ton
kallas h j ä 1 t e-t. T. är även benämning
på en tenorsångare. — Ten o’r baryton
är en hög baryton. -— I sammansättningar
som t. ex. tenorhorn, tenorbasun betecknar
ordet t., att instrumentet har
tenorstämmans ungefärliga omfång. —
Tenor-k 1 a v, se K 1 a v!
Tenos [te’nås]. ö i s. Egeiska havet,
hörande till den grek, ögruppen Cykladerna,
ngt större än Värmdön, med berg upp till
720 m. ö. h. Huvudort: T i n o.
Tenow, Kristian Leonard, f. 1860,
d. 1926. Generaldirektör för och den
egentlige initiativtagaren till
Riksräkenskaps-verket (1920).
Tensio’n (lat. te’nsio). Bet. spänning.
Tensta. Socken i Uppsala län (Norunda
härad). 1 427 inv. (1932).
Tenta’kler el. trevare. Hos en mängd
olika ryggradslösa djur, t. ex. sniglar,
fö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
