Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tentamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6367
Teologie doktor—Terauchi.
6368
historisk t., systematisk t. (dogmatik,
symbolik, etik, religionsfilosofi) och praktisk t.
(kyrkolivets yttringar, verksamhetsformer
och historia). Vid våra universitet
uppdelas det teologiska studiet i följande ämnen:
teologiska prenotioner och teologisk
en-cyklopedi (religionshistoria,
religionsfilosofi och religionspsykologi), Gamla
testamentets exegetik, Nya testamentets
exege-tik, kyrkohistoria, dogmatik, symbolik,
etik och praktisk t.
Teologie doktor, kandidat. Se
Doktor, Kandidat!
Teorb [-å’rb]. En stor luta, försedd med
särskilda, utanför gripbrädan löpande
bassträngar och på grund härav betydligt
förlängd hals (dubbel hals). T. förekom i
Italien redan på 1500-talet.
Teore’m (grek. teo’rema). I geometrien
beteckning för en sats, vars riktighet skall
bevisas.
Teori’ (grek, teori’a = forskning). Bet.
en på undersökning el. resonemang grun:
dad uppfattning om ett ämne. Mots.:
praktik. — T e o r e’t i k e r, en person,
som på ovannämnda sätt söker
genomtränga och utreda ett ämne; ofta i
nedsättande bemärkelse: tänkare med
otillräcklig praktisk erfarenhet. — T e o r e t
i-s e’r a, uppställa teorier.
Teosofi’ (grek. teo’s = gud och sofi’a =
vishet). En tidigast på 200-talet av vissa
nyplatonska filosofer använd beteckning
på eklektiskt religionsfilosofiska system,
vilka angåvos vila på en för alla religioner
gemensam vishet. Sin moderna utformning
har t. fått av ledarna för den i slutet av
1800-talet grundade teosofiska rörelsen, av
vilka H. P. Blavatsky, W. Q. Judge, A.
Besant och K. A. Tingley äro de mest
kända. — Till grund för hela den teosofiska
tankebyggnaden ligger läran om Guds
im-manens; Gud är samtidigt alla väsens
upphov, och det som utgör människans
innersta jag. T:s andra viktiga lära är k a r m
a-lagen; hela världsförloppet behärskas av
lagen om orsak och verkan; när denna lag
verkar inom den andliga världen, kallas
den karmalagen. Den låter den ansvariga
människans handlingar följas av de
verk
ningar, de förtjäna. I den mån denna
vedergällningens lag omfattar den mänskliga
tillvaron, förutsätter den
reinkarna-t i o n e n eller själavandringen, varigenom
människan i ett liv får erfara frukten av
sina handlingar i ett föregående, och tack
vare vilken hon genom sina gärningar i
detta liv kan bestämma en kommande
jor-detillvaros gestaltning. För varje liv når
individen ett steg närmare sin högsta
bestämmelse, tills den slutligen, luttrad från
alla jordiska begär, frigöres från
återfö-delsens kretslopp och förenas med Gud. —
Litt.: H. P. Blavatsky: Den hemliga läran
(1893). A. Besant: Den uråldriga
visdomen. C. Jinarajadasa: Teosofiens
grundprinciper.
Teosofiska samfundet (eng. The
Theoso-phical Society). En internationell
sammanslutning, som stiftades i New York 1875
på initiativ av m:me H. P. Blavatsky och
överste H. S. Olcott. Samfundets nuv.
president är dr Annie Besant, vilken
alltsedan Olcotts död varit dess ledare. — Sina
syften anger samfundet sålunda: 1) att
bilda en kärna av mänsklighetens broderskap,
utan anseende till ras, trosbekännelse, kön,
samhällsställning eller färg; 2) att
uppmuntra jämförande studier i religion,
filosofi och vetenskap; 3) att studera okända
naturlagar samt »människans dolda
krafter». Jfr Teosofi, Tingley!
Te’plitz-Sehö’nau (tjeckoslovakiska
Tep-lice-Sanov). Fabriks- och badortsstad i n.
v. Tjeckoslovakien (Böhmen). 31 000 inv.
(1931).
Tera. Se Santorin!
Teramo [te’ramå]. Prov, i mell. Italien.
Terapi’ (grek. terape’ia = behandling).
Bet. sjukdomsbehandling. —
Terapeutisk [-pe’vtisk], som rör behandlingen av
en sjukdom.
Terauchi [te’rachi], M a s a t a k a, f. 1850,
d. 1919. Jap. krigare och statsman,
krigsminister 1901—09, generalguvernör över
Korea 1909—16, varvid han med kraft och
energi arbetade för landets uppblomstring,
ministerpresident 1916—18. T. har även
haft stor bet. för den jap. arméns
modernisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
