Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6377
Terrä’ng—Tertiä’rperioden.
6378
Terrä’ng (fransk, terrain av lat. te’rra
= jord). Bet. (obanad) mark.
Ters (lat. te’rtia = den tredje). Det
tredje diatoniska tonsteget räknat fr. en
viss ton och intervallet mellan dessa toner,
t. ex. c-e stor t., c-ess liten t., c-eiss
överstigande t. och ciss-ess
förminskad t.
Terschelling [ters-che’lling]. ö i
Nordsjön, en av de Västfrisiska öarna, som
begränsa inloppet till Zuiderzee, Holland, ngt
mindre än Värmdön och till övervägande
del best, av sand.
Terse’rus, Johannes Elavi, f. 1605,
d. 1678. En av 1600-talets lärdaste
teologer, biskop i Åbo och Linköping. T. sökte
skydda allmogen och kyrkan mot adelns
övervälde och intog i lärofrågor en mildare
ståndpunkt än den stränga ortodoxien.
Terse’tt (it. terzetto). Musikstycke för
tre självständiga vokala stämmor, oftast
med instrumentalt ackompanjemang.
Tersi’tes. I Iliaden en mångordig
grekisk folktalare, som hetsar mot de adliga
krigshjältarna och hånar dem.
Te’rska kusten (även kallad T e’r i s k a
kusten). Beteckning för Kolahalvöns s.,
ö. och n. ö. kust till udden Svatoj nos.
Tersme’den. Sv. adlig ätt, en gren
adlad 1751, friherrlig 1809. 1. Karl T., f.
1715, d. 1797. Sjöofficer och memoarförf.
T. biträdde 1772 som kommenderande
amiral i Stockholm Gustav III i dennes
stats-välvning. Hans memoarer ha i förkortning
utgivits 1912—19. 2. Jacob Nils T., f.
1795, d. 1867. Politiker av konservativ
riktning, som under de sista
ståndsriksdagarna hörde till
representationsreformernas främsta motståndare.
Te’rtia (lat.). Bet. den tredje. 1. Äldre
benämning på tredje klassen i ett
läroverk (underförstått: cla’ssis = klass). 2.
Ett slags tryckstil. Ex.
Åhlén & Söner.
Tertialtionde. Se Grundskatt!
Tertia’rier (lat. te’rtius = tredje). En i
vissa munkordnar förekommande ordens-
avdelning, best, av fromma lekmän el.
kvinnor, som visserligen kvarleva i sina
borgerliga yrken men så vitt möjligt söka
efterkomma de asketiska kraven. Namnet
uppkom hos franciskanerna och den
kvinnliga grenen av denna orden räknades som
en andra orden. Utom de egentliga
seku-lära el. världsliga t., som fortfarande spela
en stor roll för det kat. fromhetslivet,
upp-stodo redan under 1200-talet samfund av
regulerade t., som avlade klosterlöftena.
Te’rtium non da’tur (lat.). Bet. ett
tredje gives icke, en tredje möjlighet är
utesluten.
Tertiä’r (lat. te’rtius — tredje). Bet.
som kommer i tredje rummet. Ordet
används i en mängd olika vetenskapliga
termer, t. ex. tertiär syfilis (se Syfilis!),
tertiärstation (se Elektrisk
kraftöverföring!), tertiärperioden (se d.
o.!).
Tertiä’rperioden el. t e r t i ä r s y s t
e-met, tertiärtiden. Den näst sista av
de geologiska perioderna. T. brukar
indelas på följande sätt.
1 E o g e n: a) Paleocen, b. Eocen, c)
Oligocen.
2 ) Neogen: a) Miocen, b) Pliocen.
Gränsen mellan pliocen och den älsta
delen av kvartärperioden, pleistocen,
brukar sättas vid de stora nedisningarnas
början. T. kännetecknas av oerhört starka
bergskedjebildande rörelser i jordskorpan,
åtföljda av livlig vulkanisk verksamhet.
Vid de förra bildades bl. a. Alperna,
Kaukasus, Himalaja, Bortre Indiens, Kinas
och Japans bergskedjor samt Klippiga
bergen och Anderna, som utgöra en enda
urspr. sammanhängande, numera här och
där avbruten bergskedja jorden runt.
Klimatet kännetecknas bl. a. av att det i
Europa var tropiskt, på Spetsbergen,
Grönland m. m. subtropiskt, möjligen beroende
på förskjutning av polerna, i det att
nordpolen skulle legat i trakten av Berings
sund. Floran i dessa trakter
kännetecknades av stora skogar av barr- och lövträd
(Sequo’ia Taxo’dium}. I allm. förekommo
bland både växter och djur samma släkten
som de nuv. men andra, ursprungligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
