Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Testeboån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6385
Testeboån—Teutoburgerwald.
6386
inom viss tid (vanl. 6 mån.) efter erhållen
kunskap om dödsfallet och t., bevaka
det hos domstolen samt därefter låta
delgiva arvingarna detsamma, vilka så
inom ett år äga att klandra t. T. kan
dock bliva giltigt utan att avvakta denna
klandertids utgång, näml, om arvingarna
godkänna det. Ny testamentslag trädde i
kraft 1931. — Testa’tor,
testaments-givare.
Testeboån. Vattendrag i Gävleborgs län
med källor på gränsen mellan Alfta och
Bollnäs socknar i Hälsingland och utlopp
i Gävlebukten. Längd: 95 km. Vattenkraft
20 000 hkr, varav 1 900 utbyggda (1932).
Te’stes (lat.). Pluralis av te’stis =
vittne, testikel. Bet. testiklar.
Testi’klar (lat. te’stis = vittne, enär
organet vittnar om manlighet). Manliga
könskörtlar, belägna i pungen och därför
även kallade pungstenar. De
innehålla en massa fina kanaler, i vilka säden
bildas, jämte utförgångar, alltsammans
inneslutet i en fast bindvävskapsel.
Testimo’nium (lat.). Bet. vittnesbörd,
vitsord.
Testu’do. Se Landsköldpaddor!
Tetani’. Ett egenartat tillstånd med
benägenhet till ihållande kramper. T.
inträder ofelbart vid borttagande av
bisköldkörtlarna å såväl människor som djur.
Vidare förekommer t. hos rakitiska barn
(d. v. s. med engelska sjukan), vid förlust
av syra t. ex. genom kräkning, vid
kalkbrist m. m. T. bekämpas bl. a. med
tillförsel av bisköldkörtelextrakt, kalksalter,
fiskolja och andra D-vitaminiska preparat,
salmiak m. fl. »surgörande» ämnen.
Te’tanus. Se Stelkramp!
Téte-å-téte [tätatä’t] (fransk.). Bet.
huvud mot huvud, samtal mellan fyra ögon,
på tu man hand.
Te’tis. I grek, mytologi en havsgudinna,
en av nereiderna. Hon blev förmäld
med Pelevs, myrmidonernas konung, och
födde med honom sonen Akillevs.
Tetradyna’mia. Se Linnés
sexualsystem!
212 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Tetrae’der (grek. le’tra = fyra och
he’dra = yta). Regelbunden polyeder,
begränsad av fyra liksidiga och kongruenta
trianglar. Om kantlinjen är a, så är t:s
yta cr och volvmen —L_ t
12
Tetrago’n (grek. te’tra = fyra och
go’-ny = vinkel). Bet. fyrsiding. —
Tetra-gonala systemet, se Kristall!
Tetrago’nia. Växtsläkte (fam.
Aizoa’-cece), förekommande på s. halvklotet. Den
viktigaste arten är T. expa’nsa, som odlas
som spenat, särskilt under högsommaren,
(här i Sverige dock i ringa utsträckning)
och kallas Nyzealändsk spenat
el. H o r n s p e n a t.
Tetrako’rd (grek. te’tra = fyra och
korde’ = sträng). Sammanfattningen av
fyra på varandra följande toner. T.
utgjorde grundvalen för grekernas
tonsystem.
Tetra’ndria. Se Linnés
sexualsystem!
Tetra’rk (grek.). Bet. »fjärdedelsfurste».
Under rom. kejsartiden benämning på
lydfurste, som under rom. överhöghet
härskade över ett landområde (tetrarki). Ex. på
en t. är Herodes Antipas, som regerade i
Palestina vid tiden för Jesu död.
TetroxPd. Oxid med 4 syreatomer i
varje molekyl.
Tetuan [tetoa’n]. Handelsstad i n.
spanska Marokko. 45 000 inv. (1931).
Te’tzel, J o h a n n, f. omkr. 1465, d. 1519
Dominikanmunk och avlatskrämare. Hans
avlatspredikan blev den yttre anledningen
till Luthers 95 teser mot avlaten 1517.
Teubner [tå’jb-], Benedictus G o
11-h e 1 f, f. 1784, d. 1856. Tysk bokförläggare,
som 1824 grundade en förlagsbokhandel i
Leipzig, vilken snart kom att intaga en
ledande ställning som vetenskapligt förlag.
Te’ucrium. Artrikt växtsläkte (fam.
La-bia’t(e) med två sv. arter, av vilka T.
sco’r-dium (L ö k s u g a) är vanligast. Den har
stark löklukt och användes förr i
medicinen.
Teutoburgerwald [tå’jtåburgervalt].
Skogig bergstrakt i n. v. Tyskland mellan
flo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
