Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - The upper ten (thousand) ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6395
Thode—Thomsen.
6396
spetsen oftast urnupna skidor. T. arve’nse
(Penninggräs) och. T. alpe’stre
(Backskärvfrö) äro båda vanliga
ogräs, av vilka den senare nyligen spritt
sig till allt större delar av landet.
Thode [tå’-], Henry, f. 1857, d. 1920.
Tysk konsthistoriker, professor i
Heidelberg 1894—1911. I hans produktion märkes
Franz von Assisi (1885), behandlande
renässansens uppkomst, samt tvenne arbeten
om Michelangelo.
Thoma [tå’-]. I. Hans T., f. 1839, d.
1924. Tysk konstnär. I sin realistiska
konst visar han intryck från Courbet, me
dan hans fantasikonst tillkommit genom
påverkan från Böcklin och fått sin
stiliserade utformning under intryck av de
gammaltyska mästarna. II. Lu d w ig T.,
f. 1867, d. 1927. Tysk förf., red. för
»Sim-plicissimus» sedan 1899, som vunnit
framgång genom sina skildringar av bayerskt
allmogeliv. T. är vidare känd som
framstående modern samhällssatiriker.
Thomander, Johan Henrik, f. 1798,
d. 1865. Kyrkomän och teolog, professor i
Lund 1833, biskop i Lund 1856. T. var
som politiker och kyrkopolitiker liberal
och arbetade bl. a. för genomförandet av
representationsreformen och för
upphävandet av konventikelplakatet. Jämte
Reuter-dahl utgav han 1828—1832 Theologisk
quartalskrift. Led. av Sv. ak.
Thomas. 1. T. från Cel a’n o, d. omkr.
1255. Franciskanmunk, en av Franciskus
första lärjungar, förf, till hymnen Dies
iraz. 2. T. a Kempis (från Kempen), f.
1380, d. 1471. Nederl. mystiker, vars bok
De imitatio’ne Chri’sti (Om Kristi
efter-följelse) nått en stor spridning både bland
katolska och evangeliska kristna.
Thomas [to’mmos], William W i
d-gery, f. 1839, d. 1927. Nordamer.
diplomat, U. S. A:s minister i Stockholm 1883
—85, 1889—94 och 1897—1905. T. verkade
mycket för att göra Sverige känt i U. S. A.
Thomas [to’mmes]. I. B r a n d o n T., f.
1856, d. 1914. Eng. förf., bl. a. av den
världsbekanta farsen Charley’s aunt (1892;
Charleys tant). II. James Henry T.,
f. 1875. Eng. arbetarledare och
fackföreningsmän, led. av underhuset sedan 1910,
kolonialminister i Mac Donalds ministär
1924.
Thomas [ma’]. I. Charles Louis
Ambroise T., f. 1811, d. 1896. Fransk
tonsättare, främst bekant genom de båda
operorna Mignon (1866, Sthlm 1873) och
Hamlet (1868). Led. av Mus. ak. II.
Albert T., f. 1878, d. 1932. Fransk
social-dem. politiker, invald i
deputeradekammaren 1910, där han på grund av sin stora
vältalighet förvärvade ett betydande
inflytande. Under kriget verkade han för
nationell samling och var
ammunitions-minister i ett flertal kabinett. 1919
utnämndes T. till direktör för
Internationella arbetsbyrån i Genéve.
Thomasfosfat el. thomasslagg.
Viktigt konstgödningsmedel, best, av den vid
basisk bessemerprocess (»thomasprocessen»)
erhållna slaggen, rikt på löslig fosforsyra
(14—19 °/o) och kalk (omkr. 45 o/o).
Sveriges produktion av t. utgjorde 14 520 ton
år 1930. Den största producenten är
Frankrike med 1 478 000 ton (1930).
Thoma’sius, Christian, f. 1655, d.
1728. Tysk upplysningsfilosof, som
verksamt kämpade för religiös tolerans. Han
var anhängare av Grotius och P u f
endo r f s naturrättsteorier och utövade
omfattande lärarverksamhet inom juridiken.
Thomasprocessen. Se
Bessemerprocessen!
Thomasson, Per, f. 1818, d. 1883. Förf.,
utg. av en mängd små »pennteckningar»,
folklivsberättelser, som på sin tid åtnjöto
en vidsträckt popularitet.
Thompson, Silvanus Phillips, f.
1851, d. 1916. Eng. fysiker och
elektrotekniker, professor i London, förf, till en
mängd skrifter i sitt fack.
Thomsen, Vilhelm Ludvig Peter,
f. 1842, d. 1927. Dansk språkforskare,
professor i Köpenhamn. Han har skrivit
banbrytande avhandlingar särskilt om
släktskapen mellan indoeurop. och finsk-ugriska
språk. Av stor kulturhistorisk betydelse
är även hans arbete Ryska rikets
grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
