Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorvaldsens Museum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6403
Thunberg—Thuringerwald.
6404
ambulanskarosserier, motordelar,
finmekaniska arbeten m. m.
Thunberg. I. Karl Peter T., f. 1743.
d. 1828. Botanist och forskningsresande,
en av Linnés lärjungar. T. gjorde under en
längre resa stora samlingar i Kaplandet,
på Java och i Japan, vilka han beskrev i
flera avhandlingar. Hans arbeten över
Japans flora äro grundläggande för vår
kännedom om denna. T:s stora herbarium
förvaras i Uppsala botaniska museum. II.
Torsten Ludvig T., f. 1873. Fysiolog,
främst känd för sina undersökningar över
hudsinnena, prof, i Lund sedan 1905. Led.
av Vet. ak.
Thunbe’rgia. Växtsläkte (fam.
Acantha’-cece) av tropiska, slingrande örter el.
buskar med stora blommor, av vilka en del
odlas i växthus, T. ala’ta även å kalljord.
Thunholm, Ernst August, f. 1873,
d. 1931. Ordf, och dir. i Sveriges
köpman-naförb. sedan 1918, utg. ay tidn.
»Köpmannen», medl. i patentlagstiftningskommittén.
Thunman, Olof (Olle) Jakob
Magnus, f. 1879. Skald, uppländsk
hembygds-diktare. Han har utgivit diktsamlingarna
Pan spelar (1919) och Olands sånger (1927)
och är bl. a. förf, till den populära
gånglåten Vi gå över daggstänkta berg.
Thunsjön [ton-]. Sjö i mell. Schweiz
(kantonen Bern). S., som trafikeras av
ångbåtar, är på grund av sin
naturskönhet mycket besökt av turister; Yta: 48
kvkm.
Thurgau [to’rgao]. Kanton i n. Schweiz.
Thurn [torn], Heinrich Matthias
von, f. 1567, d. 1640. Fältherre och
politiker, en av ledarna för den böhmiska
oppositionen mot de österrikiska kejsarna,
som ledde till 30-åriga kriget. T. kämpade
tidvis i Gustav II Adolfs här, bl. a. i
slaget vid Lutzen.
Thurn und Ta’xis [torn ont —]. Tysk
ätt, riksfurstlig 1695, med stora
besittningar i Tyskland, Österrike och Belgien,
mest känd som grundare av det moderna
postväsendet.
Thurston, [the’ston], Edmond T e m
p-1 e, f. 1879. Eng. förf, av dikter, dramer
och särsk. romaner, bl. a. Anne (sv. övers.
1931).
Thymel8ea’ceae. Växtfam. (serien
Myrti-flo’rce) av särsk. buskar och låga träd, med
samkönade, sambladiga blommor, vars
hylle har 4 el. 5 flikar. Stammens bast är
segt och många arter an v. som
spånadsväx-ter, bl. a. den japanska Edgewo’rthia
chry-sa’ntha, av vilken det bekanta
japanpapperet förfärdigas, och den västindiska
Lan-ge’tta lintea’ria, det s. k. knypplingsträdet.
Flertalet representanter tillhöra
stäppflo-ran. Den enda sv. arten är Da’phne
meze-re’um.
Thy’mus. 1. Se Bräss! 2. Växtsläkte
(fam. Labia’tce) av små, oftast nedliggande
halvbuskar med röda blommor. Den
vanligaste av de två sv. arterna är T. serpy’llum
(Backtimjan), medan T. vulga’ris
(Timjan) särskilt förr odlades som
kryddväxt. Den innehåller en flyktig olja,
som huvudsakligen består av c y m oT,
pin e’n och t y m o’l.
JOHAN THYRÉN.
Fotografi.
Thyrén, Johan Carl Vilhelm, f.
1861. Jurist och politiker, professor i
straffrätt och juridisk encyklopedi i Lund
1896—1926, universitetes rektor 1916—26,
led. av A. K. 1912
—17, 1926—28
justitieminister i C.
G. Ekmans första
ministär. Såsom
jurist har T. haft sig
anförtrott arbetet å
utförande av en
strafflagsreform;
förberedande utkast
till denna
offentliggjordes 1916 och
1928.
Thuringen. Land (republik) i mell.
delen av förbundsrepubliken Tyska riket,
med 11 750 kvkm något större än Skåne.
T. bildades 1920 genom förening av sju
tidigare tyska delstater. 1 645 000 inv.
(1930). Huvudstad: W e i m a r.
Thuringerwald [ty’ringervalt].
Bergstrakt i mell. Tyskland, mellan floderna
Werras och Saales övre lopp, i Grosse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
