Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thyroidea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tibe’sti—Tid.
6407
omkr. 100 m bred. Längd: 403 km.
Nedanför Rom är T. segelbar för fartyg upp
till 180 ton.
Tibe’sti. Bergland i ö. Sahara, hörande
till det franska Saharaområdet, lika stort
som Norrland och med omkr. 12 000 inv.,
best, av t i b b u.
Tibe’t. Biland till Kina, beläget i
Cen-tral-Asien och med 1 150 000 kvkm omkr.
2% ggr så stort som Sverige. T. gränsar
i ö. till egentliga Kina, i n. till
Öst-Tur-kestan samt i v. och s. till Britt. Indien.
Till större delen är T. en fjällplatå med en
medelhöjd av 5 000 m. ö. h. över platån
höja sig enstaka toppar till 6 000—7 000
m. ö. h. Egentlig fjällprägel har T. dock i
huvudsak endast i gränstrakterna; det
centrala T. gör till stor del intryck av
slätt. (Om klimat samt växt- och
djurvärld, se Asien!) Jordbruk (korn,
balj-växter), boskapsskötsel (får, jak) och
hantverk äro huvudnäringar. Handeln med
Kina och Britt. Indien är betydande.
Befolkningen utgöres till övervägande del av
ti-betaner, vilka tillhöra den
turkisk-mongoliska rasen. Invånarantalet beräknas till
omkr. 2 mill. Den viktigaste samfärdsleden
är den s. k. Kinesiska vägen fr. prov.
Sze-tschwan i Kina till Nepals gräns. T:s
förhållande till Kina är ganska löst; landets
egentlige styresmän äro Dalai-Lama i
Lhassa och Tasji-Lama i Tasji-Lunpo (se
Lamaism!). T:s första utfor skare voro
huvudsakligen jesuiter på 1700-talet. BL
senare resande i T. märkes svensken Sven
Hedin. Litt.: S. Hedin: Transhimalaya
(1909).
Tibetobirma’nska språk. En av de två
stora grenar, vari den indokinesiska
språkstammen sönderfaller. (Den andra är den
siamokinesiska, dit t. ex. taifolken höra).
De folk, som tala t. s. hava sitt urspr.
område i Assam, s. ö. Bengalen och övre
Birma; de ha där en mycket ålderdomlig
kultur, som visar flera och påtagliga
överensstämmelser med befolkningens i
Indonesien och Melanesien. Utom i här
nämnda områden bo tibetobirmanska folk i
Tibet, en stor del av Himalayaländerna och
i sydkinesiska provinser (Yunnan m. fl.).
6408
De sistnämnda t. s. äro dock antropologiskt
och etnografiskt tydligt skilda från
språk-fränderna i Sydost-Asien.
Ti’bia (lat.). Bet. skenben.
Tibro. Municipalsamhälle i Skaraborgs
län (Kyrkefalla socken). 1 712 inv. (1932).
TibuTlus, A 1 b i u s, f. omkr. 55 f. Kr ,
d. 19 f. Kr. Rom. skald. Hans elegier prisa
freden, lantlivet och kärleksidyllen. De äro
övers, till sv. av P. J. Peterson, 1860.
Tiehon [ti’kon], egentl. Vasilij Be
lavin, f. 1860, d. 1925. Rysk patriark,
vald 1917, då patriarkatet återupprättades.
År 1922 fängslades T. och förklarades
avsatt. Genom europ. ingripande frigavs han
1923 men hölls inspärrad i ett kloster till
sin död.
Tieino [titji’nå] (tysk. Tessin; lat.
Tici’-nus). 1. Flod i Schweiz och Italien, med
källor i Alperna i trakten av S:t Gotthard
och utlopp i mell. Po. T. är segelbar upp
till Lago Maggiore, 105 km. Hela längden
utgör 248 km. 2. Kanton i s. Schweiz.
Ti’ckor. Sv. namn på Poly’porus-arter.
Tid. T. mätes genom jämförelse med
lämpliga händelseförlopp, vartill de
astronomiska bäst passa på grund av sin
regelbundenhet. Som enhet för t. begagnas
därför av alla folk dygnet. Redan de gamla
babylonierna införde den nuv. indelningen
av dygnet, enl. vilken detta består av 24
timmar, varje timme av 60 minuter och
varje minut av 60 sekunder. Inom fysiken
användes sekunden som enhet. (Jfr A
b-soluta måttsystemet!). En viss
tidpunkt anges i stjärntid(seDygn!),
sann soltid, medelsoltid eller
borgerlig tid, av vilka de tre första
motsvara de tre olika slagen av dygn
och utgå från vårdagjämningspunktens,
resp, solens kulminationer. I praktiken
användes emellertid ingen av dessa tre,
utan en för större landområden
gemensam borgerlig t. Denna räknas i
v. Europa lika med medelsoltiden för
Greenwich, medan mellaneuropisk t., som
användes i Sverige, är 1 timme före
Green-wichtiden och motsvarar medelsoltiden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
