Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6411
Tiden—Tidvatten.
6412
T. blev mycket uppskattad för sina stora
figurkompositioner med motiv ur norskt
allmogeliv. De vid hans besök i hemlandet
målade studierna äro dock avgjort
överlägsna de sedan i Tyskland efter dem
utarbetade tavlorna (ex. Fanatikerna,
Nationalmuseum).
Tiden. 1. Socialdem. månadstidskrift, utg.
i Stockholm, grundad 1908. 2. Bokförlag i
Stockholm, grundat 1912.
Tidens Tegn. Daglig morgontidning i
Oslo, grundad 1910, med en upplaga på
cirka 50 000 ex. Tidningen är ett organ för
det konservativa partiets liberala flygel
och räknar sin läsekrets främst bland
äm-betsmanna-, handels- och kulturkretsar i
hela Norge.
Tidersrum. Socken i Östergötlands län
(Kinda härad). 1 172 inv. (1932).
Tidevarvet. Politisk och kulturell
tidskrift, som utkommer med två nummer i
månaden, utg. i Stockholm sedan 1922,
organ för Svenska kvinnors vänsterförbund.
Tidike’lt. Oasområde i n. v. Sahara, s.
om Algeriet, befolkat av berber och
tillhörande Frankrike. Huvudort: I n-S a 1 a h.
Tidlösa. Sv. namn på Co’lchicum
autum-na’le.
Tidningarnas telegrambyrå (förk. T. T.).
En av sv. tidningsföretag ägd centralbyrå i
Stockholm för distribution av nyheter till
dagspressen. T. T. har filialer i Göteborg
Malmö, Sundsvall och Luleå.
Tidning för Sveriges Läroverk. Tidning,
utg. i Stockholm sedan 1901 med ett nr var
fjortonde dag under lästerminerna. Den
äges av Läroverkslärarnas Riksförbund.
Tidräkning. Utgångspunkt för t. hos alla
kristna folk är Kristi födelse, vilken dock
troligen i själva verket inföll 6 el. 7 år
tidigare än som antagits, hos
muhammedanerna Muhammeds flykt från Mekka (622
e. Kr.), hos judarna »världens skapelse»
(3761 f. Kr.). De gamla romarna räknade
från Roms grundläggning (753 f. Kr.),
grekerna från första olympiska spelen (776 f.
Kr.).
Enhet för t. är dels året, dels
dygnet. Då ett solår är något mindre
än 365 V4 dygn men i praktiken måste
räknas som ett helt antal dylika, måste då och
då extra »skottdagar» inskjutas. Enl. den
Julianska kalendern el. »gamla
stilen» (införd av Julius Caesar år 45
f. Kr.) är vart fjärde år skottår.
Härigenom uppkom dock småningom ett fel på
grund av inskjutandet av för många
skottdagar. Mot slutet av medeltiden
upptäcktes därför, att vårdagjämningen inföll för
sent, vilket föranledde införandet av den
nu använda Gregorianska
kalendern (efter påven Gregorius XIII) el.
»nya s t i 1 e n», enl. vilken solåret räknas
som 365,2425 dygn, varför år på jämna
hundratal räknas som skottår endast i det
fall att även de två första siffrorna äro
delbara med fyra. Alltså är år 2000
skottår men ej år 1900, och på 400 år erhållas
tre skottdagar mindre än enl. gamla stilen.
I Sverige infördes nya stilen 1753 genom
överhoppande av 18—28 febr. Skillnaden
mellan gamla och nya stilen är nu 13
dagar.
Tidsekvation el. tidsjämning.
Beteckning för skillnaden mellan den direkta,
av en solvisare el. solens kulmination
angivna sanna soltiden och medelsoltiden. T.
ändrar sig för varje dag på året, dess
noggranna belopp erhålles ur nautiska el.
astronomiska tabeller (t. ex. Nautical
Al-manac).
Tidsrembours. SeBankrembours!
Tidvatten. Havsvattnets periodiska
stigande och fallande. Stigandet kallas flod,
fallandet ebb. Mellantiden mellan två på
varandra följande floder är i medeltal 12
timmar 25 minuter. Höjdskillnaden
mellan högsta flod och lägsta ebb är ute å
världshaven högst 1 m men kan i trånga
sund el. vikar ofta bli betydligt större (i
Bristolbukten ända till 20 m). Den är
störst vid nytändning och fullmåne. T.
beror på månens dragningskraft. Denna för
orsakar, att vattnet på den mot månen vän.
da sidan dragés närmare månen. På
motsatta sidan påverkas vattnet däremot
mindre av denna dragningskraft, än vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
