Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tirlemont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6427
Tirlemont—Tita’n.
6428
Göta Kanal, Svenska Lloyd, Ångbåts a. b.
Ferm, a. b. Broströms linjeagentur,
Göteborgs Bogserings och Bärgnings a. b.,
Re-deri-a. b. Transpacific, Nora Bergslags
Järnvägar o. s. v. Bolagets aktiepost
värderas till 12 mill. kr.
Tirlemont [tirlomå’n]. Fabriksstad i mell.
Belgien (prov. Brabant). 20 700 inv. (1930».
Ti’rpitz, Alfred von, f. 1849, d. 1930.
Tysk storamiral. Såsom statssekreterare
för marinministeriet 1897—1916 var T.
energiskt verksam för den tyska flottans
nyorganisation. Under världskriget ivrade
han för undervattensbåtarnas användning
i handelskriget och anses främst ansvarig
för Tysklands tillgripande av det
»oinskränkta undervattensbåtkriget». Efter
kriget invaldes han i tyska riksdagen
såsom representant för de tysk-nationella. T.
har utgivit uppmärksammade memoarer
(Erinnerungen, 1919, Dokumente, 1924
—25).
Tirserum. Se Tidersrum!
Tirup. Socken i Malmöhus län
(Rönne-bergs härad). 436 inv. (1932).
Ti’ryns. Forntida stad i det grek,
landskapet Argolis på Peloponnesos. Märkliga
ruiner av ett konungapalats fr. den
my-kenska tiden ha framgrävts på platsen.
TFsaren. Sjö i s. Närke, 14,5 kvkm, med
avlopp framför allt till Nyköpingsån.
Tisbe. Se Pyramus och Tisbe!
Ti’schbein [-bajn], Johan Heinrich
Wilhelm, f. 1751, d. 1829. Tysk
målare, tillhörande en stor konstnärssläkt.
Efter att ha varit direktör för konstak. i
Neapel blev han hovmålare i Eutin. Han
tillhörde Winckelmanns och R. Mengs
antikiserande riktning, utförde
historiemålningar, landskap och stilleben, men är
mest till sin fördel i sina porträtt, bl. a.
av Goethe och hans krets.
Tisdag (lat. di’es Ma’rtis = Mars’ [den
nord, krigsguden Tyrs] dag). Namn på
veckans tredje dag.
Tiselius, Karl Edvard, f. 1875.
Ämbetsman, justitieråd 1923, landshövding i
Östergötlands län sedan 1930.
TisPfone. En av erinyerna.
Ti’snaren. Sjö på gränsen mellan
Södermanland och Östergötland, 39 kvkm,
genom Tisnarens kanal förenad
med sjöarna Fjällaren och Tislången. T:s
vatten avrinner framför allt till
Nyköpingsån.
Tisselskog. Socken i Älvsborgs län
(Vedbo härad). 754 inv. (1932).
Tissla-tassla. Se Ca s si a!
Tistel. Sv. namn på särsk. Ci’rsium-,
So’nchus-, Ca’rduus- och CarZVna-arter. —
Tistelväxter, se Compositae!
Tisza [ti’ssa]. Ungerskt namn på
T h e i s s.
Tisza [ti’ssa]. 1. K ä 1 m ä n T., f. 1830,
d. 1902. Ungersk statsman, 1861 invald i
ungerska riksdagen, där han snart blev
ledare för det oppositionella partiet. T. blev
1875 inrikesminister och s. å.
konseljpresident och kvarstannade på denna post med
ett kort uppehåll till 1890. Han anses
hava stadgat det parlamentariska systemet
i Ungern. 2. I st v an T., f. 1861, d. 1918.
Den förres son, ungersk statsman. T.
invaldes 1886 i ungerska riksdagen, där han
genast började sin kamp mot
obstruktions-politiken i riksdagen, för vilket han ådrog
sig mycken ovilja. 1903—05 och 1913—17
var han premiärminister och anses som
sådan till en början ha verkat för en
moderat politik mot Serbien efter
Sarajevo-mordet 1914. Vid revolutionen 1918 blev
T. mördad. Litt.: C. Sforza: Det moderna
Europas skapare (1931).
Tita’n. 1. Se T i t a n e r ! 2. Metalliskt, ej
särskilt sällsynt grundämne med kem.
tecknet Ti. Det upptäcktes 1789. T.
förekommer i naturen i förening med syre som
titandioxid (TiOs, mineralen r u t i’l, a n
a-t a’s och brook i’t) samt ofta i
järnmalmer. Metallen är beständig i luft och
utspädda syror och smälter vid omkr.
1 800°. Atomnumret är 22, atomvikten
48,1, spec. v. 4,5. I sina föreningar är t.
främst 4-värdigt och liknar tenn och kisel.
Tetrakloriden Ti CD är en i luften rykande
vätska (kokpunkt 136°).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
