Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6435
Tjeckoslova’kien.
6436
upp till 1 100 m, övervägande granskog
upp till 1 500 m och därefter ängar och
fjällmarker. — I T: s tätt befolkade
huvudbygder är den vilda djurvärlden
givetvis mycket fattig. Avlägsna trakter av
Karpaterna ha att uppvisa björn, varg och
vildsvin, gems, murmeldjur och örn.
Befolkning. T:s befolkning
består av tjeckoslovaker (64«/0), tyskar
(23 °/o), magyarer (6 °/0), rutener (3 %)
samt judar, polacker m. fl.
Befolkningstätheten är 97 inv. på 1 kvkm. 14 726 000
inv. (1930).
Näringar. Av T:s inv. syssla 40 °/0
med lant- och skogsbruk, 34 % med
industri och hantverk samt 11 % med handel
och samfärdsel. Jordbruket är
huvudnäring. Av T:s yta bestå 43 o/o av odlad
jord, 18 o/o av betesmarker och 33 % av
skog. De viktigaste kulturväxterna äro
råg (1,3 mill. ton 1931), havre (1,2 mill.
ton 1931) och vete (1 mill. ton 1931);
vidare märkas korn, potatis, sockerbetor och
majs. N. Böhmen producerar frukt och
humle; vin odlas framför allt i s. Mähren
och Slovakien. Husdjursstocken utgjordes
1931 av 4,5 mill. nötkreatur, 2,8 mill. svin,
1 mill. getter, 0,6 mill. får och 0,7 mill.
hästar. Skogsbruket möjliggör en betydande
utförsel av timmer och trävaror; Böhmens
skogar ge gran och furu, Karpaternas ek
och bok. Inom bergsbruket framstår
kolproduktionen som särskilt viktig; av
brunkol producerades 1930 19,3 mill. ton, av
stenkol 14,6 mill. ton. Järnmalm finns
särskilt i mell. Böhmen och i de slovakiska
bergen; den inhemska järnmalmen (1,8
mill. ton 1929) räcker emellertid ej till för
de talrika järngjuterierna, stålverken och
maskinfabrikerna. Utom den nu nämnda
industrien märkas storartade textil- och
glasindustrier nära n. v. Böhmens kolfält
samt betydande trävaru- och
sockerindustrier (1 mill. ton socker år 1929—1930).
Vad handeln beträffar, steg utförseln 1931
till 13,1 och införseln till 11,8 mill. tjeck,
kronor. Sverige införde år 1931 fr. T.
varor för 26,8 mill. sv. kr. och utförde dit
varor för 13,3 mill. kr. —
Myntenheten är 1 krona (tjeck, koruna) = 100
heller = 0,11 sv. kr.
Samfärdsel. T. har ett väl
underhållet landsvägsnät, vartill komma
13 850 km järnväg (1931). Ytterst viktiga
för den tjeckoslovakiska trafiken äro också
de internationaliserade floderna Elbe och
Donau, vilka ge T. tillträde till
världshavet.
Religion. Befolkningens
huvudmassa (10,4 mill. eller 76 °/o) tillhör den
rom.-kat. kyrkan; utom denna stå bl. a. 1
mill. protestanter, % mill. grek, katoliker
och 350 000 judar. En viss antiromersk
strömming gör sig gällande i T., och en
nationell tjeckoslovakisk kyrka har
bildats (0,5 mill. anhängare).
Statsskick. Enl. författningen av
år 1920 är T. en demokratisk republik,
styrd av en för 7 år av parlamentet vald
president. Den lagstiftande makten utövas
av parlamentet, best, av en senat med 150
för 8 år valda led. och en
deputeradekammare med 300 för 6 år valda led.
Senatens led. måste vara minst 45 år,
deputeradekammarens minst 30 år gamla.
Politisk indelning. T.
indelas i 21 län, vart och ett styrt av en zupan.
Huvudstad: Prag. T. har dessutom 2
städer med över 100 000 inv. och 32 städer
med 20 000—95 000 inv.
Historisk översikt. Först på
300-talet e. Kr. ägde slavisk bosättning
rum på det område, som bildar det nuv. T.,
och redan vid 600-talets mitt uppstod en
självständig tjeckoslovakisk stat på det
område, som bildar det nuv. T. Denna stat
hade sin glanstid under Przemyslidernas
ätt, vars siste medlem mördades år 1306.
Härefter följde århundraden av inre
strider och yttre svårigheter, slutande med, att
habsburgaren Ferdinand av Österrike
besteg Böhmens tron 1526. T:s stora minne
fr. denna tid är Johannes Hus’ religiösa
och nationella reformationsrörelse i början
av 1400-talet. Fr. början av 1500-talet till
början av 1900-talet utgöres T:s historia
så gott som oavbrutet av konflikter mellan
den tjeckiska nationen och dess
habsburg-ska härskare.
Under världskriget deserterade en mängd
tjecker ur österrikiska armén och bildade
legioner i de allierades tjänst, och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
