Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6439
Tjetje’ntska autonoma området—Tjuva^jet.
6440
v. om Dagestan, i hörnet, som bildas
mellan övre och mellersta loppet av
Terekflo-den och floderna Argun och Assa. T. äro
dels grekiska och romerska katoliker, dels
muhammedaner.
Tjetje’ntska autonoma området.
Autonomt område i Nord-Kaukasien kring mell.
Terek, med 11 500 kvkm ngt större än
Skåne och bebott av tjetjentser.
460 000 inv. (1931).
Tjinga’n. Annan stavn. för C h i n g a n.
Tjisto’pol. Stad i Tatarrepubliken vid
Kama, med betydande spannmåls- och
trävaruhandel samt industri. 18 000 inv. (1926).
Tjita’ el. C h i t a’. Huvudstad i
Trans-bajkalien i ö. Sibirien (R. S. F. S. R.) vid
en biflod till Amur och transsibiriska
järnvägen. 62 000 inv. (1926).
Tjitje’rin, Georgij Vasiljevitj,
f. 1872. Bolsjevikisk politiker och
diplomat. T., som tillhör en förnäm rysk
familj, blev tidigt intresserad för
socialdemokratien och blev 1907 sekr. i de ryska
socialdemokraternas utlandsorganisation.
Efter
marsrevolutionen 1917
organiserade T. de ryska
emigranternas hemfärd.
Sedan han i
England häktats men
åter frigivits, begav
han sig till
Ryssland, där han blev
folkkommissarie för
utrikes ärenden
1918. Som sådan
företrädde han
Sovjetunionen vid Ge-
nuakonferensen 1922 och ledde med
smidighet och skicklighet den ryska
utrikespolitiken till 1930, då han av hälsoskäl drog sig
tillbaka och efterträddes av Litvinov.
Tjocka Bertha. Populär benämning på
en 42 cm: s mörsare, som tyskarna
använde i världskriget. T. fick sitt namn efter
Bertha Krupp. Jfr Artilleri,
Hau-b i t s!
Tjocktarm. Se Tarm!
Tjo’dolf från Hvin, omkr. 900. Norsk
skald, vars mest kända dikt är Y n
g-lingatal.
Tju’ktjer. Polarfolk, som bebor T j u k t
j-halvön, d. v. s. Asiens n. ö. hörn ö. om
Indigirkafloden. T. äro dels nomadiserande
TJUKTJER.
Fotografi.
renskötare, dels till ett mindre antal en
fiskande kustbefolkning. Religionen är
schamanism. Ur lingvistisk, kulturell och
rassynpunkt bilda t. med korjaker och
kamtschadaler en folkgrupp. T.
uppskattas till c:a 12 000.
T jula. Annan stavning för K j u 1 a.
Tjulym. Biflod från öster till Ob, med
en längd av omkr. 1 600 km.
Tjume’n. Stad i v. Sibirien (R. S. F. S.
R.) vid Tobols biflod Tura, Sibiriens älsta
stad (grundad 1586), med livlig handel och
industri. 50 000 inv. (1926).
Tjureda. Socken i Kronobergs län
(Norr-vidinge härad). 808 inv. (1932).
Tjurkö. Socken i Blekinge län (östra
härad). 580 inv. (1932).
Tjust. Ett för sin leende och
omväxlande natur berömt område vid Götalands
ö. kust, till större delen fallande inom
Norra Tjusts härad av Kalmar län.
Tjuva’sj. Autonom sovjetrepublik i mell.
Ryssland (R. S. F. S. R.), med 18 000
kvkm ngt större än Västergötland. 917 000
inv. (1926).
Tjuva’sjer. Turko-tatarisk folkstam, som
huvudsakligen bebor T j u v a s j, s. om
G. V. TJ1TJERIN.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
