Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tonsnitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6463
Tordmule—Torgils Knutsson.
6464
TORDMULAR på St. Karlsö.
Fotografi.
Sveriges västkust, varvid han hade sin
styrka i djärva överrumplingsbragder och
plundringsföretag mer än i större
sjödrabbningar.
Tordmule (A’lca to’rda). Till
tordmule-släktet hörande Alkfågel, som ovan är
svart, under vit och bl. a. häckar på
Karls-öarna och på en del ställen på östkusten.
Tordmulesläktet (A’lca). Ett släkte
A1-k o r, kännetecknade av hög, från sidorna
tillplattad näbb. Vingarna äro korta. Till
T. räknas Tordmulen och G a r f
å-g e 1 n.
Tordyvlar. Ett släkte oftast
metallglän-sande Dyngbaggar av 1—2,5 cm:s
längd. T. ha grävben och leva på spillning,
as el. ruttnade svampar. Äggen läggas i
omkr. 3 cm djupa rör under
spillnings-högar.
Toreador [tåreadå’r] (sp. av toro = tjur).
Urspr. beteckning för tjurfäktare, som nu
benämnas t o r e r o.
Torekov. 1. Socken i Kristianstads län
(Bjäre härad). 469 inv. (1932). 2.
Muni-cipalsamhälle i T. 1. 320 inv. (1932).
Torell, O t to Ma r t in, f. 1828, d. 1900.
Geolog, zoolog och polarforskare, chef för
Sveriges geologiska undersökning 1871—97,
känd dels för sina noggranna och
allsidiga forskningar på Spetsbergen 1858 och
1861, dels för sina undersökningar över
istiden, i det att han var den förste, som
förfäktade teorien om en allmän nedisning
i n. Europa.
Torén, Carl Axel, f. 1813, d. 1904.
Teolog och psalmförf., professor i Uppsala
1853—1889, domprost sedan 1865. T. var
led. av psalmbokskommittéerna under 1870
—90-talen.
Tore’ro. Se Toreador!
Torestorp. Socken i Älvsborgs län (Marks
härad). 1 083 inv. (1932).
Toresund. Socken i Södermanlands län
(Selebo härad). 1 290 inv. (1932).
Torgau [tå’rgao]. Stad i Tyskland i s.
Preussen (prov. Sachsen), med det
märkliga slottet Hartenfels fr. 1500-talet. I T.
avfattades 1530 de s. k. T o r g a u
arti k 1 a. r n a, stommen till Augsburgska
bekännelsen. Omkr. 14 000 inv.
Torgaut el. T u r g a t, d. 1029. Den förste
biskopen i Skara, av tysk börd.
Torgils Knutsson (även Tyrgils el
Torkel K.), d. 1306. Sv. statsman.
T. stod i spetsen för Sveriges styrelse
1298—1305 som förmyndare och sedan
rådgivare åt konung Birger Magnusson. Hans
vittsyftande utrikespolitik föranledde ett
krigståg mot ryssarna och gränsfästet
Viborgs grundande. Inåt gjorde han statens
makt kraftigt gällande bl. a. mot kyrkan.
I striderna mellan konungen och hans
bröder stödde T. den förre, men hertigarna
TOREADOR under knästående anfall mot
tjuren. Fotografi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
