Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trastfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6503
Tredje statsmakten—Treklang.
6504
Tredje statsmakten. Benämning på
tidningspressen, hänsyftande på dess
vidsträckta inflytande vid sidan av
regeringen och folkrepresentationen.
Tredje ståndet (fransk, le tiers état [le
tiä’rs eta’]). Den franska riksdagen före
1789 var indelad i tre avdelningar,
prästerna, adeln och t., som omfattade
målsmän för de ofrälse.
Treenighet. I kristen troslära den
uppfattningen att det gudomliga väsendet är
ett enda, innefattande tre personer:
Fadern, Sonen och den Helige Ande. Se A t
a-nasianska trosbekännelsen!
Trefaldighet el.
trefaldighetssön-d a g. Söndagen närmast efter pingst kallas
Heliga Trefaldighets dag, och de följande
söndagarna under kyrkoåret räknas efter
t. Deras antal kan uppgå till 27.
Trefaldighets församling, Heliga. Se
Heliga Trefaldighets f ö r s a
m-lingl
Trefaldighetskällor. Heliga källor, av
vilka man kvällen före
trefaldighetssönda-gen brukade dricka för att bli befriad från
sjukdomar o. dyl. Bruket att samlas vid
t. har länge bibehållits men under senare
tider blott för nöjes skull.
Trefasström. Se Växelströmmar!
Treffenberg, Nils Curry
Engelbrekt, f. 1825, d. 1897. Ämbetsman,
politiker, 1873 landshövding i Västernorrlands
län, där han väckte stort uppseende på
grund av sitt stränga ingripande vid en
stor sågverksarbetarstrejk i Sundsvall
1879, som han nedslog med hjälp av
militär, kanonbåtar och masshäktningar.
Detta hans uppträdande torde ha varit
anledningen till att T. 1880 förflyttades till
landshövdingestolen i Kopparbergs län, där
han kvarstod till 1892. T. tillhörde 1865—
66 års riksdag, under vilken han tog
livlig del i debatterna om
representationsreformen. Han var led. av A. K. 1869, 1873
—75 och 1876—78, av F. K. 1889—97. Led.
av Lantbr. ak.
Trefot el. t r i p o’d (lat. tri’pus). Egentl.
ett trebent ställ för kittel el. rökelsekar,
sedan vanl. ett praktföremål, använt som
segerpris, hedersgåva o. d.
Trefärgstryck. Metod för tryckning av
bilder i alla färger. T. sker genom
tryckning på samma reproduktionsyta med tre
olika klichéer, varvid för de olika
klichéerna användes »trycksvärta» av olika
färg. Om de tre färgtonerna äro valda så
att ingen av dem kan framställas genom
blandning av de båda andra (ex.: rött,
gult, blått, eller orange, blågrönt, violett),
så kunna alla färgnyanser framkallas på
reproduktionsytan (jfr F ä r g!). Det
original, som skall återgivas, fotograferas
3 ggr under användn. av ljusfilter i de
färger, med vilka tryckningen skall ske, och
efter dessa fotografier framställas
klichéerna. Ljusblandningen till många
färgtoner äger ej egentligen rum på papperet,
utan i det betraktande ögat (s. k.
subjektiv färgblandning). Gm användning av
tillika en fjärde kliché för neutral, d. v. s.
svart el. grå färg, vinner bilden i
känslighet (fyrfärgstryck).
Trehörna. Socken i Östergötlands län
(Lysings härad). 811 inv. (1932).
Trehörningsjö. Socken i Västernorrlands
län (Ångermanlands n. domsagas tingslag).
1 684 inv. (1932).
Treitschke [tra’jt-], Heinrich
Gotthard von, f. 1834, d. 1896. Tysk
historiker, sedan 1874 professor i Berlin. T:s
huvudarbete behandlar 1800-talets tyska
historia fram till 1848 och präglas jämte
formella förtjänster av väl stor partiskhet
(motvilja mot bl. a. liberalismen och
judarna).
Trekatodrör. Se Katodrör!
Trekejsarförbundet. En något oegentlig
benämning på några avtal 1872 mellan
kejsarna i Tyskland, Österrike och Ryssland
om gemensamma strävanden i vissa
politiska frågor. Redan 1875 visade sig dock
stor splittring mellan de tre »förbundna»,
av vilka Ryssland från början misstroddes
av de övriga.
Treklang. Ackord, uppbyggt av två
ter-ser (grundton, ters och kvint). Är den
undre tersen stor och den övre liten, kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
