Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre kronor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6507
Trepanatio’n—Trettioåriga kriget.
6508
Trepanatio’n (av trepan). Varje
operation, som öppnar tillträde till en
kropps-håla genom ett borrhål i ett ben. I mera
begränsad bemärkelse avses dock vanl. med
t. varje operation, som avser öppnande av
skallen. Trepanation av kranier anträffas
hos vitt skilda naturfolk över hela jorden.
I Sverige äro trepanerade järnålderskranier
kända. Vanligast torde dock t. ha utövats
hos indianerna i det gamla Peru. Även
kranier fr. Bolivia visa t., men ej i så hög
grad. T. avsåg vid frakturer el. andra
skador å kraniet att bortskaffa
lösspräng-da benbitar och upplyfta inpressade
sådana. Operationen utfördes med skarpt
instrument av någon stenart, varmed skars
el. skrapades ett linjeformat insnitt genom
den yttre, fasta bendelen av kraniet.
Oftast ställdes insnitten i fyrkant och
benbiten borttogs. I Bolivia var en annan form
av trepanation vanlig. Instrumentet
fördes med en roterande rörelse, varigenom
benet skrapades bort och ett runt hål
genom skallen uppstod i regel med inåt
sluttande kanter. Hålen för t. togos olika
stora, ofta borttogs ett betydande parti av
kranieväggen. Man har exempel på
kranier, som blivit trepanerade fem gånger.
Ibland synas spår av kraftiga
inflammatoriska processer kring stället för det
kirurgiska ingreppet.
Trepass. En av trenne
klöverbladsfor-migt sammanställda bågar bildad figur. T.
är främst en gotisk dekorationsform.
Efter antalet bågar särskiljer man även
fyrpass, fempass o, s. v.
Tre rosor. Sv. adlig ätt, grevlig 1561.
Ture Jönsson T., f. på 1470-talet, d.
1532, understödde Gustav Vasa i dennes
nationella strävanden men var som
hängiven katolik motståndare till hans
kyrkopolitik och föranleddes därav till ett
misslyckat upprorsförsök 1529.
Tres bien [trä biä’n] (fransk.). Bet.
mycket bra.
Trestrukna oktaven. Se Oktav!
Tresyrig. Se Enbasiskl
Trettionio artiklarna. Den eng. kyrkans
grundbekännelse. T. redigerades 1563 av
ärkebiskop Parker och antogs 1571 av
parlamentet. Den kännetecknas av en
måttfull kalvinism.
Trettioåriga kriget. Allmänt europ. krig
1618—48. Kriget orsakades av
protestantismens utbredning och katolikernas
motstånd däremot samt av det österr.,
habs-burgska, kejsarhusets strävan att utvidga
kejsarens makt i Tyskland och inflytande
på hela Europas politik. Kriget började
med att kejsarens böhmiska, protestantiska
undersåtar reste sig mot politiskt och
religiöst förtryck; vid tronskiftet 1619 valde
de i st. f. den nye kejsaren Ferdinand II
till böhmisk konung kurfurst Fredrik av
Pfalz, chef för de tyska protestanternas
sammanslutning. Böhmarnas uppror, som i
början hade framgång, kuvades dock snart
med hjälp av tyska kat. trupper, och
Fredrik tvangs lämna båda sina riken. Kriget
fortsattes dock och utbredde sig över hela
Tyskland. De protestantiska härarna, som
saknade enhetlig ledning, ledo mestadels
nederlag mot kat. fältherrar, av vilka de
främsta voro Tilly och särskilt
Wallen-stein, vilken dock genom sin
egenmäktiga och oberäkneliga politik fick många
vedersakare även bland de kat. furstarna,
tidvis genom intriger och påtryckning
försattes i overksamhet och slutligen 1634
mördades på kejsarens egen anstiftan. Ett
danskt ingripande 1625 på protest, sida
förändrade ej läget, och några egentliga
framgångar vunno ej protestanterna,
förrän Sverige på Gustav II Adolfs initiativ
1630 började krigsrörelser på tysk jord
efter att förut genom militära företag i
Livland och Preussen ha indirekt understött
protestanterna genom att där binda det
kat. Polens härar. Gustav Adolfs segrar
skaffade protestanterna övervikten, men
sedan han stupat 1632, vände sig åter
krigslyckan, och 1635 avföllo efter slaget
vid Nördlingen, Brandenburg och Sachsen
m. fl. protest, stater från det förbund, de
ingått med Sverige, varpå de slöto
separatfred med kejsaren. Men detta och i allm.
den övervikt, kejsaren nu höll på att få,
uppkallade det av kardinal Richelieu
styrda Frankrike, som redan förut med pengar
understött svenskarna, till militärt
ingri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
