Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6513
Trie’nt—Trigonome’triska funktioner.
6514
allena gällande bibelöversättningen.
Kyrkoläran och traditidnen skulle ha samma
auktoritet som Bibeln. Vidare åstadkom T.
m. en rad betydande reformer i kyrkans
liv och stärkte i hög grad påvens
maktställning. Åren närmast efter T. m.
utkom-mo flera viktiga arbeten i anslutning till
mötet. Bland dem märkas Profe’ssio fi’dei
tridenti’nae (tridentinska trosbekännelsen
1564) och Pndex libro’rum prohibito’rum
(förteckning över förbjudna böcker 1564),
vilken senare fortsatts.
Trie’nt el. T r e n t o, T r i d e’n t. Stad i
n. Italien, huvudstad i prov. Trento, med
flera medeltida kyrkor och några väl
bevarade gamla palats. 57 000 inv. (1931).
Trienta’lis. Växtsläkte (fam.
Primula’-cece) med en vanlig sv. art, T. europce’a
(Duvkulla, Sjustjärna). Den har
vita, oftast sjutaliga blommor och
rosett-ställda blad i stjälkens topp.
Trier [trir]. Vinhandelsstad i v. Preussen
(Rhenprovinsen), Tysklands älsta stad,
omgiven av trädgårdar och vinberg, med
märklig katedral från förkarolingisk tid.
Sitt nuv. utseende fick byggnaden på
1000-och 1100-talen. Även finnas flera rom.
forn-lämningar. 58 000 inv. (1925).
Trie’ste (tyska Triest). Stad i n. ö.
Italien (prov. Trieste), vid sidan av Venedig
den förnämsta hamnstaden vid Adriatiska
havet. Före 1918 tillhörde T. Österrike.
249 500 inv. (1931).
Triewald [tri’v-], Samuel, f. 1688, d.
1743. Skald och ämbetsman, hovråd vid
holsteinska beskickningen i Stockholm
1725, sedan han beklätt olika ämbeten i sv.
tjänst. T. är en av de första målsmännen
för den fransk-klassiska riktningen i sv.
litt. Hans förståndsmässiga, satiriska
dikter äga dock ännu den karolinska tidens
klumpighet och tyngd.
Trifeny’lmeta’n. En kemisk förening av
sammansättningen (C6H5)3CH, som bildar
färglösa, lättsmälta kristallblad. Olika
aminoderivat av densamma övergå vid
oxidation till intensivt färgade ämnen, t r
i-fenylmetanfärgämnen, av
stor betydelse som färgämnen. Bl. de mest
bekanta äro malakitgrönt, fuchsin,
metyl-violett och anilinblått. — T r i f e n
y’l-m é t yT, den i trifenylmetan ingående
radikalen (CoHshC-, vilken är märkvärdig
emedan den kan uppträda i fri form, och
då utgör en förening där kol är trevärdigt.
Trifenylmetyl bildar gula sublimerbara
kristaller med stark reaktionsbenägenhet
gentemot syre och många andra ämnen.
Även många derivat av radikalen uppträda
i fri form, t. ex. det violetta t r i d i f
e-n y 1 m e t y 1, (CsHs-CsH-ihC-.
Trifo’lium. Se Klöver!
Trifo’rium (lat. tres — tre och fo’ris =
dörröppning). Ett i gotiska kyrkor
förekommande smalt galleri i
mittskeppsmu-ren, vilket öppnar sina bågställningar mot
mittskeppet.
Triglo’chin. Växtsläkte (fam.
Scheuchze-ria’ceoe) med 6-taliga blommor och
egendomliga, skålformiga, snart avfallande
kalkblad. I Sverige finnas 2 arter, T.
palu’-stris (Kärrsälting) och T. marPtima
(Havssälting).
Triglycerider. Se Fett!
Trigly’f. Se Kolonn!
Trigone’lla. Växtsläkte (fam.
Legumino’-sce), vars viktigaste art är T. Fce’num
grce’-cum, som odlas i Indien och i
Medelhavsländerna för de aromatiska frönas skull.
De användes särskilt förr i medicinen
(bockhornsfrö).
Trigonometri’ (grek. trPa = tre, goni’a
= vinkel och me’tron = mått). Läran
om de trigonometriska
funktionerna.
Trigonome’triska funktioner. Ett slags
matematiska funktioner av en vinkels
storlek, uttryckande förhållandena mellan de
olika linjelängder, som uppstå, om man fr.
en punkt på ena vinkelbenet nedfäller en
vinkelrät linje mot det andra benet. Om
vinkeln är v, hypotenusan i den
uppkommande rätvinkliga triangeln a, den invid
vinkeln liggande kateten b och den
motstående kateten c, så uttryckas de olika t. f.
gm följande förhållanden: s i’n u s
(tecknat sin v) c: a, c o’s i n u s (cos v) b :a, tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
