Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tristan och Isolde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6521
Tri’stan och Iso’lde—Troaka’r.
6522
TrPstan och Iso’lde. Huvudpersonerna i
en keltisk medeltidssaga, vars första
kända bearbetningar äro fr. 1100-talets senare
hälft. T. och I. tömma av misstag en
kärleksdryck gemensamt och äro sedan
ödesbundna vid varandra för hela livet. Men
T. sviker genom denna kärlek sin kunglige
morbroders förtroende, och I., som är gift
med denne begår äktenskapsbrott.
Medvetna därom söka de skiljas och glömma —•
alltid förgäves. De följas åt även i döden.
Motivet har bl. a. behandlats av R. Wagner
i ett musikdrama (1865, Sthlm 1909). Litt.:
J. Bédier: Romanen om Tristan och Isolde.
Tristäo da Cunha [— ku’nja]. Britt,
ögrupp i s. Atlantiska havet, med en yta
lika stor som 2/3 av Värmdön. T. best, av
en slocknad vulkan, 2 330 m hög. Klimatet
är tempererat, växtligheten fattig.
Befolkningen håller får och nötkreatur samt
odlar potatis och europ. fruktträd. Dessutom
idkas fiske samt säl- och pingvinfångst. T.
saknar varje styrelseform. 130 inv. (1930).
T. är uppkallad efter den portugisiske
sjöfararen med samma namn (se Cunha!).
Tri’ticum. Växtsläkte (fam. Grami’neoe)
med 2—5 blommor i varje småax och
rundade, flernerviga skärmfjäll. Fyra sv.
arter, däribland det vanliga, mycket
svårut-rotade ogräset kvickrot (T. re’pens).
Till T. höra också ett flertal odlade arter,
sammanfattade under namnet vete (se
d. o.!).
Tri’ton. I grek, mytologi en son till P
o-s e i d o n och Amfitrite, sannolikt
en personifikation av havsbränningen. Ofta
omtalas även flera t r i t o’n e r, ett slags
manliga havsgudomligheter.
Trito’nia. Växtsläkte (fam. Irida’cece)
med gula el. röda blommor i vippa och
smala, jämnbreda blad. En mängd arter
odlas i kruka el. på kalljord, oftast
kallade Montbre’tia.
Triu’mf (lat. triu’mphus). Benämning på
det festliga intåg i staden Rom, som
beviljades en hemvändande segerrik rom.
fältherre; därefter i allm. segertåg; lysande
framgång, seger.
Triumfbåge. 1. En urspr. i rom.
arki
tektur förekommande äreport, byggd över
en el. tre portvalv och vanl. krönt av en
figurgrupp. Roms mest berömda t. äro
Konstantins, Septimius Severus’ och Titus’
t. Bland t. från modern tid märkas den på
Place de 1’Étoile i Paris och
Brandenbur-ger Thor i Berlin. 2. Den valvbåge i en
kyrka, som skiljer långhuset och koret.
TriumvPr (lat. triu’mvir = »treman»). I
rom. historien medlem av ett t r i u m v
i-r a’t, d. v. s. en tremannakommission,
tillsatt för ett särskilt uppdrags utförande.
Mest kända äro dels Caesars, Pompejus’ och
Crassus’ triumvirat år 60 f. Kr., dels
Antonius’, Octavianus’ och Lepidus’ år 43 f. Kr.
Trivandrum [-va/ndrem]. Hamnstad i s.
v. Britt. Indien, på Malabarkusten. 73 000
inv. (1921).
Trivia’1 (lat. trivia’lis av tri’vium). Bet.
egentl. som är från gatan; vardaglig, platt,
utnött. — Trivia’lskola, gammal
benämning på lägre lärdomsskolor,
latinskolor. Jfr T r i v i u m!
TrPvium (lat.). Bet. egentl. vägskäl, där
tre vägar mötas. Ordet användes under
medeltiden i bildlig bet. såsom en
sammanfattande beteckning på de grundläggande
ämnen, grammatik, dialektik och retorik,
vilka lästes i de medeltida skolorna, och
som tillsammans med musik, aritmetik,
geometri och astronomi (quadrivium)
bildade de sju fria konsterna (a r t e s
liberales). Undervisningen i trivii
ämnen avsåg att utbilda färdighet i att läsa
och skriva latin samt att disputera på
latin.
Triö’r (fransk, trieur). Bet. sorterare.
Redskap för sortering av säd och frö efter
kornstorleken.
T. R. J. Förk. för Trälleborg s—
Rydsgårds järnväg.
Troaka’r (fransk, trois carrés = tre
kanter). Ett kirurgiskt instrument, som
användes till uttömning av vätska ur olika
kroppshålor. Det består av en massiv,
skattad del, som slutar i en trekantig, vass
spets, och en ihålig kanyl, som precis
passar utanpå den förra. Instrumentet stic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
