Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädkrypare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6545
Trädkrypare—Trälleborg.
6546
tan vit undersida samt ett vitt streck över
ögat. Längden är omkr. 15 cm, och t.
förekommer över hela Sverige, helst i
lövskog o. d.
Trädkrypare (Certhi’idce\ En fam.
Tättingar med smal, spetsig, nedåtböjd näbb
och styva, spetsiga stjärtfjädrar.
Vanliga t. (Ce’rthia familia’ris)
förekommer allmänt i s. och mell. Sverige,
klättrande på trädstammar. Den lever mest av
insekter. Till samma familj hör N ö t v ä
c-k a n, som i motsats till den nyssnämnda
arten även klättrar med huvudet nedåt.
Trädkänguru. Se Känguruer!
Trädlärka. Se Lärkor!
Trädpiplärka. Se Piplärkor!
Trädödare. Se Träfjärilar!
Träfjärilar (Co’ssidce). En fam.
Nattfjärilar med förkrympt sugtunga och
långhårig kropp. Larverna leva i gångar i
lövträdsstammar. Den största och viktigaste
är Trädödaren (Co’ssus co’ssus),
som har en vingbredd av nära 90 mm.
Larven är starkt illaluktande och angriper
särskilt björk, asp och poppel.
Träförädling. Gemensamt namn på
industrier, vilka använda trä som
råmaterial (alltså t. ex. sågverks-, snickeri-,
möbeltillverknings-, pappersmasseindustrier-na m. fl.). Utvecklingen av Sveriges
t.-industri går alltmera tydligt mot en
minskning av det sågade exportvirket, som
förut var huvudprodukt, och en motsvarande
ökning av tillverkningen av trämassa,
särskilt konstsilkemassa och andra från
lignin befriade kvaliteter, samt tidnings-,
kraft- och omslagspapper och
cellulosasprit. Särsk. uppmärksamhet ägnas
numera tillvaratagandet av avfallsvirket, även
sågspån och bark. Av dessa
utgångsmaterial framställas olika slag av s. k. t r ä
fiber p 1 a 11 o r, d. v. s. skivor för
byggnads-, inrednings- och isoleringsändamål.
Ett sådant material är t. ex. masonit, som
framställes genom utgångsmaterialens
behandling ined överhettad vattenånga under
högt tryck, och den uppkomna
trävällingens utsprutning mot en metallplatta, som
befinner sig i atmosfärstryck. Denna och
andra liknande moderna metoder ha givit
upphov till en helt ny gren av t.
Trägnagare (Anobi’idce). En fam.
Skalbaggar, som leva i trä. Viktigast är
Dödsuret (Ano’bium stria’tum),
vilken åstadkommer ett knäppande ljud gm
att slå med huvudet mot insidan av de
gångar, den äter i virket.
Trägårdli, Ivar Oscar Herman, f.
1878. Zoolog, specialist på insekter och
spindeldjur, professor, föreståndare för
Statens skogsförsöksanstalts entomologiska
avdelning sedan 1915 och förf, till en mängd
skrifter (även populärvetenskapliga). Led.
av Lantbr. ak.
Trägårdh & Co., bankir a. b. Bankbolag
i Stockholm, grundat 1921, aktiekapital
en mill. kr. (1932).
Träjon. Sv. namn på Poly’stichiim
mas.
Träkol. T. erhålles genom
torrdestilla-tion av trä (gran, tall el. björk) i kolmilor
el. i större skala i ugnar av olika slag. De
senare användas särskilt vid tillverkning av
t. ur sågverksavfall. På så sätt erhållas
även värdefulla biprodukter (tjära,
terpentin, träsprit och ättika), vilka gå förlorade
vid milkolning. T. innehåller 80—90 o/o kol,
14—16 o/o syre, 3—4 «/0 väte och resten
askbeståndsdelar. Det användes särsk. vid
järntillverkningen. Omkring 10 % av det
i Sverige avverkade virket kolas.
Träkumla. Socken i Gotlands län
(Gotlands s. härad). 258 inv. (1932).
Trältavet. Till
Stockholms
skärgård hörande fjärd
av Östersjön n. om
Vaxholm,
utgörande en del av n.
segelleden.
Trälleborg. Stad i
Skåne och
Malmöhus län, Sveriges
sydligaste stad,
ändpunkt för bandelen
Malmö—T. av S. J.
och överfartsort till
TRÄLLEBORGS
STADSVAPEN. Fältet blått,
borgen, flaggorna,
halvmånen och
stjärnorna silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
