Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tschoudynastien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6559
Tsjanda’la—Tuberkuli’n.
6560
Tsjanda’la. Namn på en av de lägsta
kas-terna i Indien; titel på en novell av A.
Strindberg (om tattare).
Tsjuktsjer-halvön. Se Tjuktjer!
Tsu’ga. Barrträdssläkte (fam. Pina/cece)
med platta barr. De viktigaste arterna äro
den nordamer. Hemlock g’r a n e n (T.
canade’nsis), vars bark utgör ett viktigt
garvmedel, samt den allmänt odlade T.
Sie-bo’ldii, som härstammar från Japan och
Himalaya.
Tsu-shima [tsusji’-]. Jap. ö i
Koreasun-det, nästan 4 ggr så stor som Värmdön,
särskilt bekant genom den jap. amiralen
Togos seger över den ryska östersjöflottan
i maj 1905.
T. T. Förk. för Tidningarnas
Telegrambyrå. — T. T.-g o 1 f, se Tom
Thu mb!
Tu. Kem. tecken för t u 1 i u m.
Tuamo’tuöarna el. P a u m o’t u - el. L
å-g a ö a r n a. En till Frankrike hörande
samling öar i Stilla havet, den östligaste av
de till Polynesien hörande
ögrupperna. Sammanlagda ytinnehållet är ung. tre
gånger så stort som Orusts. Klimatet är
tropiskt, men växtligheten på grund av den
torra kalkjorden dålig. Öborna äro
skickliga båtbyggare, sjömän och pärlfiskare.
4300 inv. (1926).
Tuan Tschi-Yui, f. 1864. Kinesisk
militär. T. blev krigsminister 1912,
militärguvernör i Honan 1914 och fältmarskalk 1915.
1916 var han premiärminister och följande
år undertryckte han försöken att
återinsätta Mandsjudynastien i Kina. 1918 blev
han åter premiärminister och 1919 erhöll
han ledningen av gränsförsvaret. 1924—26
innehade han den exekutiva myndigheten
i Peking.
Tuare’ger. Ett hamitiskt nomadfolk i
Sahara väster om en linje från Mursuk
över Agades till Timbuktu. Även s. om
Niger förekomma tuaregstammar. Bland t.
märkes ett främmande inslag av
mörkhyade. negroida element av oviss härkomst,
en slavklass bland t.
Tua’t. Grupp av oaser i det s. k.
alge
riska Sahara. Genom T. gå de stora
handelsvägarna fr. Marokko och Algeriet till
Timbuktu. Administrativt bildar T.
området Sahara-oaserna. 39 000 inv. (1926).
TUBA.
Tu’ba (lat.). Bet. egentl. rör. Urspr. ett
antikt biåsinstrument i form av ett
långsträckt rör av metall och huvudsakligen
använt som
signalhorn (i krig) samt
inom kulten. Den
moderna t., som
konstruerades på
1830-talet, är det
djupaste av alla
bleckblåsinstrument, har fyra till fem
ventiler och bygges i olika storlekar från
te-nor-t. till kontrabas-t.; en särskild form
av kontrabas-t. är helikon.
Tu’ber. Svampsläkte. Se Tryffel!
Tube’rkel (lat. tube’rculum = liten knöl.
1. Anatomisk benämning på vissa
ojämnheter och utsprång på bensystemet. 2.
Benämning på de av tuberkelbacillen
orsakade karakteristiska, små knottrorna vid
tuberkulos.
Tuberkelbacill (Baci’llus tuberculo’sis).
Av tyske bakteriologen Robert Koch år
1882 upptäckt, stavformad bacill, som
orsakar tuberkulos. Olika former förekomma
hos människor, nötkreatur, fåglar och
kallblodiga djur. Senare års undersökningar
ha visat att tuberkelbacillen även kan
uppträda i andra former bl. a. i ultravisibel
(i mikroskopet osynlig). Genom speciella
odlingar kan t. överföras i en icke
sjuk-domsframkallande form, som sista tiden
funnit vidsträckt användning vid
tuberkulosens förebyggande. Ympning med denna
ofarliga form har nämligen visat sig
medföra immunitet mot tuberkulos smitta.
Tuberkuli’n. Preparat beredda av
tuber-kelbaciller enligt skilda metoder. Den tyske
bakteriologen Robert Koch, som först
framställde t., betjänade sig av
buljongkulturer, som genom filtrering befriats fr.
tuberkelbakterier och därför ansågos
innehålla dessas nu avsöndrade gifter. Andra
beredningar av t. hålla avdöda bakterier.
T? använxies Barsk, vid tuberkulosens
dia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
