Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunbridge Wells ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6569
Tunbridge Wells—Tungsläktet.
6570
Stockholms högskola och dess rektor sedan
1927. T:s arbeten behandla särskilt ämnen
ur Sveriges medeltida historia och
1500-ta-let, t. ex. Äldre medeltiden (i
Hildebrand-Stavenow Sveriges historia, 1926) och
Riksdagens uppkomst och utveckling
intill medeltidens slut (1931).
Tunbridge Wells [ta’nbridj oeTls]. Stad
i s. ö. England (grevsk. Kent). Bekant
badort. 36 000 inv. (1921).
Tu’ndra. Urspr. rysk beteckning för
skoglös, mer el. mindre sumpig slätt i
arktiskt klimat. Oftast kännetecknas t. av
ständigt frusen mark, täckt med ett mer el.
mindre tjockt torvlager. T. bildar den
övervägande vegetationstypen inom n. Sibirien
och n. Nord-Amerika (eng. barren grounds).
Tuneld, Ebbe Oskar, f. 1877.
Språkforskare, docent i indologi i Lund 1915,
professors n. h. o. v. 1923, redaktionschef
för Sv. ak:s ordbok sedan 1920.
Tunga. T. finnes redan hos fiskarna i
form av en bindvävsupphöjning i
munbottnen, men är där utan muskler och kan
därför röras endast i samband med käkarna.
Groddjuren hava muskulös, rörlig t., som
hos somliga kan kastas långt ut ur munnen.
Somliga kräldjur, t. ex. kameleonten, hava
likaledes en mycket rörlig, lång, klibbig t.,
med vilken födan fångas. Fåglarnas t. (utom
papegojornas) sakna egna muskler och
hava ett hornigt överdrag med papiller och
spetsar. Däggdjuren hava en muskelrik,
rörlig t. Dess slemhinna bildar på ytan en
mängd olikformade papiller, i vilka
smaklökarna (se Smakorgan!) finnas.
Tungband. Vertikalställt slemhinneveck
mitt under tungan, varigenom denna fästes
vid munbottnen. T. kan ibland nå ända
fram till tungspetsen och kan då försvåra
talet, varför det då lämpligen genomklippes.
Tungben. Litet, hästskoformat ben, som
utan att vara fäst vid ngt annat ben ligger
ovanför sköldbrosket och tjänar till fäste
för en del av tungans och struphuvudets
muskler.
Tunge. 1. Härad i Göteborgs och Bohus
län. 2. Socken i Älvsborgs län (Ale härad).
713 inv. (1932).
Tungel. Gammalt sv. ord för himlakropp,
vanl. = måne; även tiden fr. en nymåne
till nästföljande. Ordet har ur sv. dialekt
upptagits av moderna förf. (Karlfeldt, finl.
skalder).
Tung-hwang. Oas i Öst-Turkestan
(Sin-tsiang) med märkliga
byggnadsminnesmär-ken. Dessutom ha här tillvaratagits omkr.
20 000 manuskript fr. äldre buddhistisk tid.
Tunglösa groddjur (Aglo’ssa). En grupp
groddjur, som i sin anatomiska byggnad
äro ursprungligare än de egentl. grodorna.
Bl. a. saknas tunga. De hithörande
arterna äro små. Den mest bekanta är den s. k.
pipan el. surinampaddan {Pi’pa
america’na), som förekommer i
Syd-Ame-rika, och är egendomlig därigenom att
äggen efter befruktningen av hanen placeras
på honans rygg. Där växa hudceller kring
desamma, och i dessa celler genomgår
avkomman sin förvandling. Därefter öppna
sig cellerna med lock, och de fullfärdiga
unggrodorna framkomma.
Tungmaskar (Linguatu’lida). En grupp
parasitiska spindeldjur med maskformig
kropp. Munnen saknar käkar; varken
andnings- eller cirkulationsorgan finnas. Som
könsmogna leva t. i luftfyllda håligheter
i kroppen av varmblodiga djur och
reptiler. Så lever en art, Pentasto’mum
taeni-oi’des i näshålan och pannbenshålorna hos
bl. a. hund och varg, undantagsvis även
hos människan. I större mängd kunna de
förorsaka värddjurets död.
Tungomålstalande. Extatiskt, oftast
meningslöst tal, vanl. i medvetslöst tillstånd.
T. förekom i urkristendomen men ansågs av
Paulus vara en Andens gåva av ringare
värde (1 Kor. 14 kap.). T. förekommer i
våra dagar t. ex. inom pingströrelsen och
Isestadianismen.
Tungpipor. Biåsinstrument (även vissa
orgelstämmor), vilka anblåsas genom en
öppning, som är försedd med en liten
»tunga» av ngt elastiskt ämne (i
orgelstämmorna alltid metall).
Tungsläktet (So’lea). Ett släkte
Flundror med högra sidan som ögonsida och
anal- och ryggfenorna märkbart skilda fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
