Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkmenistan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6585
Turne’ra—Tutti frutti.
6586
Turne’ra (fransk, tourner). Bet. vända,
vrida, ge en viss vändning.
Turnhout [ty’rnhaot]. Fabriksstad i n.
Belgien (prov. Anvers), huvudort i
Cam-pine-området. 27 000 inv. (1931).
Turnu-Severi’n. Stad i s. v. Rumänien
vid Donau med stor flodhamn samt
romerska fornlämningar. 18 000 inv. (1930).
Turny’r (fransk, tournure = vändning).
Bet. kroppsställning, hållning;
ordvändning; ett på 1880-talet brukligt
damunderplagg, som gav klänningen en utpösande
form strax under midjan baktill.
TurrFtis. Växtsläkte (fam. Cruci’ferce)
med en sv. art, det i s. och mell. Sverige
jämförelsevis vanliga, glatta och blågröna
ogräset T. gla/bra (Rockentrav).
Turska bönor. Se Phaseolus!
Turturduva {Colu’mba tu’rtur). En
ganska liten Duva med rödaktig fjäderdräkt
samt vita kanter å fjädrarna på halsens
sidor och på stjärten. Den förekommer i
s. och mell. Europa och v. Asien och har
även då och då anträffats i Sverige.
Turucha’nsk. Stad i n. Sibirien (R. S. F.
S. R.) nära Nedre Tunguskas inflöde i
Je-nisej, känd för sin viktiga pälsmarknad i
juli.
Tusch (tysk. Tusche av fransk, toucher
— överdraga med svärta) el. kinesiskt
tusch. Svart färg, best, av sot jämte
bindeämne, ofta löst i vatten. Äkta t. rives
vanligen med vattnet före användningen.
Kineserna skriva med pensel och t.
Tuscula’num. Ciceros lantgård i
närheten av staden T u s c u 1 u m.
Tu’sculum. Fornrom. stad i Latium,
omkr. 17 km fr. Rom. I stadens
omgivningar ägde många förnäma romare
lantgårdar (jfr Tusculanum!); ordet
har i modern tid övergått att beteckna
en lantlig tillflyktsort undan storstadens
buller.
Tusenfo tingar {Myrio’poda). En klass
L e d d j u r, som andas med trakéer och
till skillnad från insekter och spindlar ha
likformigt segmenterad kropp med ett el.
två par korta ben på varje segment. Till
sin inre byggnad likna t. insekterna. I
regel finnas endast punktögon. Ungarna
likna i regel de fullvuxna.
Tusen och en natt. En arabisk
sagosamling av indiskt-persiskt ursprung och med
talrika litt. tillägg fr. den arabiska
stormaktstiden. Samlingen fick sin nuv. form
på 1300—1400-talen och blev bekant i
Europa genom Gallands franska övers.
17Ö4—17. Namnet härleder sig därav, att
en sultaninna Sjeherezade under
1 001 nätter berättade sagor för sin gemål,
varigenom han förmåddes avstå fr. sin
föresats att döda henne. — Den finnes i
sv. övers.
Tusensköna. Sv. namn på Be’llis
pere’n-nis.
Tuskegee [toskedji’]. Stad i s. ö. U. S.
A. (Alabama), mest bekant genom den
därstädes av Booker Washington
1881 upprättade stora
uppfostringsanstalten för negrer.
Tussila’go. Växtsläkte (fam. Compo’sit(e)
med endast en art, den välbekanta H ä
sthov s ö r t e n (T. fa’rfara). Genom sina
långa underjordiska skott är den ett
besvärligt åkerogräs, särskilt på lerjord.
Bladen användes förr mot hosta och under
kristiden som tobakssurrogat.
Tussokgräs {Po’a flabella’ta). På
Falk-landsöarna förekommande gräs, som bildar
mycket stora tuvor.
Tut-anch-a’mon. Egypt. konung
(1300-talet f. Kr.). T. var en föga betydande
härskare, men genom de enastående
fornfynd, som gjordes i samband med hans
gravs återfinnande 1922 genom lord C a
r-n a r v o n och H o w a r d Carter har
han blivit en av de mest omtalade
faraonerna. Se även bild å sp. 6589 samt bilder till
art. Egypten! Litt.: Elliot Smith:
Tut-ankhamon och upptäckten av hans grav.
Tutaryd. Socken i Kronobergs län
(Sun-nerbo härad). 379 inv. (1932).
Tutti. Se Tu 11 o!
Tutti frutti [to’tti fro’tti] (it.). Bet. »alla
slags frukter»; benämning på en
glasspudding el. marmelad med flera slags frukt; i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
