Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyghus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6595
Tyghus—Typ.
6596
Tyghus (tyg fordom = råämnen,
redskap). Förvaringslokal för
artillerimate-riel.
Tyia’der. Se Menader!
Tykobrahe-dagar. I de skand. länderna
en beteckning för vissa s. k. »förkastade»
dagar (i Sverige 33 st.), då man enl.
gammal folktro skulle undvika alla viktiga
företag av fruktan för deras misslyckande.
De ha fått namn efter astronomen Tyko
Brahe, som dock icke haft något med
deras bestämmande att skaffa. T. användes
numera såsom allm. beteckning för
olycksdag.
Tyksmark. Se Töcksmark!
Tyler [ta’jls], John, f. 1790, d. 1862.
U. S. A:s tionde president (1841—45).
Efter presidentperiodens slut drog sig T.
tillbaka från det politiska livet men
framträdde åter 1860—61 vid inbördeskriget,
då han sökte förhindra en brytning
mellan nord- och sydstaterna. Efter
brytningen slöt han sig till sydstaterna och
invaldes i dessas representanthus men
avled, innan kongressen hann sammanträda.
Tylesand, tidigare Tylösand. Badort
vid Kattegatt, i Hallands län (Söndrums
socken), nära Halmstad. I närheten
ligger Tylö fyrplats.
Tyll (fransk, tulle). Tunn vävnad, som
bildas av sexkantiga maskor.
Tylöskog. Skogig bergstrakt på gränsen
mellan Östergötland och Närke, med
höjder upp till 240 m, sammanhängande i ö.
med Kolmården och i v. med Tiveden.
Tymo’l el. t h y m o 1. Bensolderivat av
sammansättningen Cg H3 CH3 C3 H7 OH
(me-tylisopropylfenol). T. ingår i timjanolja
och en del andra flyktiga oljor, som den
förlänar en karakteristisk lukt. Den
användes bl. a. som invärtes antisepticum.
Ty’mpanon (grek.). På grekiska tempel
det triangulära, vanligen
skulptursmyc-kade gavelfältet. I medeltida arkitektur
avses därmed det fält i en portal, som
upptill begränsas av portalbågen, nedtill av
tvärbalken ovan dörrarna och som oftast är
försett med bildrelief. T. var även namnet
på ett antikt musikinstrument, liknande
puka.
Tyndall [ti’nndol], John, f. 1820, d.
1893. Eng. fysiker, bl. a. känd för sina
viktiga undersökningar inom värmeläran
samt för sitt delvis populärvetenskapliga
författarskap inom skilda grenar av
fysiken.
Tynderö. Socken i Västernorrlands län
(Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag).
1 259 inv. (1932).
Tyne [tajn]. Flod i n. ö. England med
källor dels i Cheviotbergen, dels i
Pen-ninska bergen och utlopp i Nordsjön. Var
och en av källarmarna är omkr. 50 km och
den förenade floden likaledes 50 km lång.
Till Newcastle är T. segelbar för
oceanångare.
Tynell, Knut Olof Laurentius,
f. 1887. Förste bibliotekskonsulent sedan
1930.
Tynemouth [ta’jn- el. ti’nnmoth]. Stad i
n. ö. England (Northumberland), betydande
hamn- och badortsstad. 65 000 inv. (1931).
Tyngd. Tyngdkraftens inverkan på en
kropp. T. växlar i motsats till kroppens
massa med avståndet från jordens
medelpunkt, vilket är olika på olika
breddgrader. T. mates i kilogram el. dyn.
Tyngdkraft. Detsamma som
gravitation.
Tyngdpunkt. En kropps t. är den punkt,
som, oberoende av kroppens läge, kan
tänkas som tyngdkraftens anbringningspunkt.
T. behöver ej nödvändigt tillhöra
ifrågavarande kropps massa (t. ex. t. i en ring).
En kropp, upphängd i t., är i jämvikt i
vilket läge som helst. I alla övriga fall
strävar t. att komma så lågt som möjligt.
Jfr Jämvikt!
Tynnelsö. Gods i Södermanlands län
(Över-Selö socken) med slottslik
huvudbyggnad, delvis fr. 1400-talet, på Tynnelsön
i Mälaren. T. är fideikommiss inom
släkten Boström.
Typ (grek, ty^os, lat. ty’pus = avtryck,
bild). 1. Sammanfattning av de för en viss
grupp särskilt utmärkande egenskaperna,
vanl. tänkta såsom en individ; grundform,
förebild. 2. Gjuten bokstavsform. — T y’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
