Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Tysknationella folkpartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6615
Tyskland—Tysknationella folkpartiet.
Ü616
Riksbudgetens underskott hade
emellertid ökats i oroande omfattning. En schism
mellan riksregeringen och
riksbankschefen dr Schacht ledde till först
finansminister Hilferdings, senare riksbankschefens
avgång. Bet ekonomiska läget i landet
förvärrades och arbetslöshetssiffran
överskred redan i okt. 1930 tre millioner.
Högerpartierna krävde minskning av
arbetslöshetsunderstöden under hänvisning till
det statsfinansiella läget, men detta
mötte socialdemokraternas motstånd, den
»stora koalitionen» sprängdes och kabinettet
Muller ersattes av ett kabinett med
Brü-ning i spetsen. Den nya ministärens
budgetsförslag förkastades av riksdagen men
sattes i kraft av rikspresidenten som
»nöd-förordnmg». Då socialdemokrater och
kommunister enades om att i riksdagen
åstadkomma dekretets upphävanden, upplöstes
riksdagen, och budgeten kom tillbaka
något forandrad som ett nytt
presidentdekret. Valstriden medförde en
uppseendeväckande framgång för Hitlerparuet, vars
representation i riksdagen ökades från 12
till 107 platser, men kabinettet Brüning
erhöll den narmaste tiden
socialdemokraternas stod.
Genom president Hoovers bemedling
erhölls ett ettårigt skadestånds- och
krigs-skuldsmoratonum frän 1 juli 1931, och
efter en långvarig konferens i Lausanne
nåddes 1932 en uppgörelse, varigenom
skadeståndet praktiskt taget eliminerades.
(Jfr Skadeståndsf rågan!).
Kabinettet Brüning fortsatte trots avsaknad av
parlamentarisk majoritet sitt på
rikspresi-dentens nödförordningsrätt grundade
dekretstyre till i maj 1932, då den ersattes av
ett kabinett v. Papen, med flertalet
ministerposter besatta av män ur godsägaradeln.
Även detta kabinett litade till
nödförord-ningsparagrafen, och utfärdade på
dekretvägen sina beslut. Den agrarvänliga
ministärens handelspolitik gjorde dock snart
dess ställning ohållbar. Dess bryska
taktik att avsätta regeringen i Preussen och
ersätta den med ett kommissariestyre,
samt v. Papens öppet erkända avsikt att
förändra riksförfattningen mot större
centralisation ställde även delstaterna i
harnesk mot densamma. Den riksdag, som
valts den 31 juli 1932, upplöstes genom
ett presidentdekret och nya val höllos den
6 november. Nationalsocialisternas krav
på att som största parti få överta
ledningen av den nya regeringen vann ej
rikspresidentens gillande, och till von
Papens efterträdare utsåg han dennes
riks-värnsminister, general Kurt v. Schleicher,
vilken bildade regering i början på dec.
1932. Denne måste redan i slutet av jan.
1933 ge vika för en högerkoalition, vilken
bildade ny regering med Hitler som
rikskansler och von Papen vice kansler. Vidare
märkas bl. a. Hugenberg och
Stahlhelm-ledaren F. Seldte. 1 nedrustningsfrågan har
Tyskland som medlem av Nationernas
förbund och deltagare i
nedrustningskonferenserna kraftigt yrkat på stark
nedskärning av stridsmedlen och som norm
framhållit den nedrustning som påtvungits
Tyskland i Versailles. Kabinettet v. Papen
gjorde 1932 en betydelsefull framstöt gm
att som villkor för Tysklands fortsatta
deltagande i nedrustnmgsarbetet kräva
erkännande av Tysklands fulla likställighet
i fråga om rätt till rustningar. Detta
löfte lyckades ock Tyskland med brittiskt
bistånd framtvinga vid underhandlingar i
Genève. Litt.; »Sten De Geer; Det nya
Europa (1921). R. Kjellén: Stormakterna
(1905 o. följ. uppl.). H. Wägner: Från det
nya Tyskland (1919). Paul von
Hinden-burg: Ur mitt liv (1920). E. Arrhén: Tysk
nationalism och nationalsocialism (1932).
H. Knickerbocker: Svårt. Tyskland 1932
(1932). F. Böök: Resa till Friedrichsruh
(1932).
Tysknationella folkpartiet. Tyskt
politiskt parti bildat 1918 efter revolutionen.
Det utgjorde en sammansmältning av det
konservativa partiet, det frikonservativa
partiet, ekonomiska föreningen och de
kristligt-sociala. 1924 hade partiet genom
sin opposition till uppfyllelsepolitiken en
stark ställning men splittrades under
striden om Dawesplanen, och greve Westarp
efterträdde dr Hergt som partiledare.
Efter 1928 års val fick det då reducerade
partiet åter en ny ledare i film- och
tid-ningsmagnaten Hugenberg, som" kraftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
